Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626) - 1620
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ;8 NILS EDEN
Karl Filip1. Hit liar man också fört de klagomålssaker an-
gående jordtvister och öfvervåld, som ännu höra till kansliet.
För denna post är antecknad en Erik Simonsson, hvilken först
vid denna tid synes hafva inträdt i kansliet2. Den tredje sekre-
terarebefattningen slutligen omfattar dels fullmakter och instruk-
tioner för ämbetsmän öfver hela riket, så vida de utga genom
kansliet, i ungefärlig motsvarighet till en del af Hans Olofssons
område i föregående kansliordning, dels också, egendomligt nog,
en del af utrikespolitikens fält, nämligen allt som rörde förhål-
landet till Ryssland. Här återfinna vi Andreas Bureus. Denna
kansliordning betecknar ett afgjordt steg framåt ej blott genom
ämbetsprincipens framträdande, utan ock genom den språkliga
indelningsgrundens uteslutning och utrikesärendenas behandling
under ett med kansliets öfriga arbetsmaterial efter vederbörande
länder samt slutligen genom arkivvårdens tillgodoseende. Att
fördelningen af de inre svenska ärendena förefaller något god-
tycklig, förtager icke detta intryck.
Om kansliordningens tillämpning äro underrättelserna äter
sparsamma. Anteckningar af koncipienternas initialer förekom-
ma under 1618 endast för en månad (i sept.—4 okt.) och 1619
så godt som icke alls i registraturet. Först med 1620 uppträda
sådana i större utsträckning, och nu tycker man sig verkligen
skönja grunddragen af 1618 års fördelning, om än med betyd-
lisa afvikelser. Men redan i juni detta år ersattes denna genom
den nya, af konungen fastställda ordningen.
Den är i väsentliga punkter byggd på sin närmaste före-
gångare : ej blott i fråga om sekreterareposternas antal — endast
med inskjutande af de två referendarierna — utan också i bade
uppställning, indelning och affattning. Arkivsekreterarens och
de tre utländska sekreterarnes instruktioner äro ord för ord af-
skrifna efter 1618 års text med endast några mindre, formella
förändringar. Däremot hafva mellan de tre öfriga posterna
några omflyttningar ägt rum. Åt den förste sekreteraren (fort-
farande Jonas Bureus) öfverlämnas här alla inkommande och ut-
1 I A. 0:s första utkast (se ofvan s. 171, not 1) äro riksdagsacta, hand-
lingar ang. råd ocli ständer samt utskrifningar sammanförda med privilegie-
sakerna.
2 Han står ej i lönelängderna före 1618. RKB, KA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
