- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
162

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162 NILS EDEN
nämligen om hans skyldighet att öfvervaka, att icke två bref
gifvas om samma sak eller förläningar förvärfvas genom mutor
eller särskildt häradshöfdingeränta utdelas i strid mot adelspri-
vilegierna1. För öfrigt innehåller fullmakten endast ett bemyn-
digande att jämte skattmästare och kammarråd uppgöra en
provisorisk ordning för kansliets aflöning och sasom slutformel
en förmaning till sekreterare och kansliförvanter att visa honom
lydnad.
Fullmakten betecknar i och för sig icke någon nydaning
af kanslerns ämbete. Men den nye rikskanslerns personlighet
gjorde det till något helt annat än hvad det hittills varit. Han
blef i första rummet en chef för kansliet ej blott till namnet,
utan också till gagnet.
Redan i januari 1612 är han i full verksamhet med att
uppsätta bref i konungens och rådets namn, samtidigt med att
han griper sig an med fördelningen af kansliakterna i Nyköping2.
År efter år lägger han sedan hand vid affattningen af en oänd-
lig mängd statshandlingar, från de viktigaste till jämförelsevis
obetydliga3. Huru han af egen myndighet tvenne gånger ut-
färdat reglementerande ordningar för kansliets arbete, är redan
omnämndt4, och äfven de kansliordningar, som erhållit konun-
gens stadfästelse, förutsätta hans ställning i spetsen för det hela.
Utanordningar af kansliets aflöning ske pa hans begäran eller i
hans namn5, kanslitjänstemän vända sig till honom med sina
suppliker6, han kan t. o. m. i eget namn bevilja afsked åt
sådana tjänstemän7. Denna verksamhet blef visserligen endast
en del af det arbete, som Axel Oxenstierna utförde i sin konungs
1 »Så bör honom ock .... bebrefvede privilegier (ske bör)». Tillsat-
sen är af annan hand.
- 2 Kanslern t. konungen 23jt 1612, AOB I: 2, s. 30.
3 Koncept till bref och förordningar, antingen egenhändigt uppsatta eller
egenhändigt ändrade af kanslern, föreligga i ett antal, som gör exemplifiering
öfvcrflödig.
4 Jfr ofvan s. 121.
5 Kammarrådet till proviantmästaren Krist. Bylow 6/3 1612 om rnånads-
kost till kanslipersonerna, enligt kanslerns begäran. K. Reg. Utanordning
(/„ 1619, tryckt af Hallenberg, I, s. 270.
6 Åtskilliga sådana i Ox. saml., Kansliet och Riksarkivet, RA.
1 För Paul German 12/5 1621, för J. Wellius S1/s 1622. Ty. RR.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free