Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Grundläggningen af Gustaf Adolfs regering - Riksämbeten besatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING 1602—1634 93
fordras. Då rådet var till sitt antal obestämdt, kunde svårligen
några fasta rådsplatser, vid hvilka aflöningen skulle bindas, ännu
sägas existera.
Slutligen lofvar konungen också (p. 6), att adliga personer,
såsom adeln begärt, skola brukas i kansliet. Äfven förslagets
motivering häraf, om behofvet af adliga kanslipersoner till be-
skickningar och om adelsmäns uppmuntran till att väl uppfostra
sina barn, är så godt som ordagrannt inryckt i privilegierna.
Likaledes stadfästes privilegieförslagets yrkande om lagmans-
och häradsliöfdingeräntans utgående till domarevärf, hvilket re-
dan i förkortad form ingått i konungaförsäkran, men med för-
behåll, liksom där, af vissa häradsrätter för äfven icke-adelsmän.
Adelsprivilegierna komplettera och förtydliga i viss mån
det program för regeringens ordnande, som ingått i konungens
allmänna försäkran till ständerna. Och de betyda i regeringens
organisatoriska historia mera än så. Med dessa privilegier upp-
ger konungamakten det försök att aftvinga adeln ökad rusttjänst
eller skatteplikt, som misslyckats för Karl IX, den beviljar va-
pentjänstens utgörande enligt Johan III:s låga kvotsiffra, och det
samtidigt med att den medger adeln ökade personliga förmåner
och ekonomiska friheter. Konungadömet ökar adelns företrädes-
rättigheter, samtidigt med att det gör eftergifter i den tjänst,
som af ålder skulle motsvara dessa rättigheter. Det kan endast
bero på en numera mognad uppfattning, att adeln på annat sätt än
genom den föråldrade rusttjänsten kunde göra staten bättre skäl
för sina privilegier, nämligen genom annan tjänst i dess allmänna
värf. Om privilegierna också icke innehöllo något principiellt
åläggande härutinnan, så uttrycktes dock den administrativa tjän-
stens nu stadgade betydelse för hela ståndet tydligt nog genom
den utförlighet, hvarmed rikets ämbeten i dem behandlades och
reglerades, och denna princip var den tysta förutsättningen för
adelns nya rättigheter. Så öppnar Gustaf Adolfs trontillträde
äfven i detta hänseende vägarna för den svenska ämbetsstatens
utveckling.
Redan före adelsprivilegiernas stadfästelse hade Gustaf
Adolf börjat besätta en del af de riksämbeten, som i dem
liksom förut i hans konungaförsäkran omtalades. Den 6 jan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
