Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Centrala ämbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 41
några fasta funktioner. Marsken skall anföra krigsfolket i krig,
men om några förvaltningsplikter under fred talas icke. Kans-
lern får däremot åligganden i den löpande styrelsen, ehuru helt
allmänt angifna: han skall upptaga och utreda alla klagomål,
som af undersåtarne framställas till konungen, och vidare leda
kansliet. Ät amiralen uppdrages likaledes att hålla inseende
med flottan, ej blott att föra befäl öfver henne i krig, och
arklimästaren skall likaledes hafva under händer rikets skytt
med allt hvad därtill hörer ; alla, som därvid äro anställda, skola
lyda hans befallningar1.
I konungs omyndighetsår skola dessa fem ämbetsmän styra
riket, om ej myndig arffurste finnes; drotsen blir således endast
förman i en kollegial regering. Vill myndig konung gå i fält
utom riket, så må han lämna en arffurste, om sådan finnes,
samt drotsen, kanslern och några riksråd hemma att sköta rege-
ringen. Stannar han däremot själf hemma, då kan han sända
en arffurste eller ock drotsen såsom befälhafvare för hären och
marsken, amiralen och öfverste arklimästaren såsom hans med-
hjälpare 2.
Detta var hela den ämbetsuppsättning, som Karl IX vid
denna tidpunkt ville gifva plats i lagen. Äfven kammarråds-
ämbetet, som dock hade en jämförelsevis stark tradition för sig,
saknas i denna äldsta redaktion af lagförslaget, tydligen emedan
vid ifrågavarande tidpunkt ämbetet låg nere. Att ej heller nå-
gon marsk nu fanns, kunde däremot icke hindra upptagandet
af denna urgamla värdighet. I viss mån öfverraskande är, att
öfverste arklimästaren också fått plats bland de ämbetsmän,
som skulle höra till rådet, ehuru den man, som vid förslagets
affattning beklädde ämbetet, icke var riksråd och ej heller inne-
hade en sådan samhällsställning, att han gärna kunde blifva
det, lika litet som någon af hans föregångare tillhört rådet.
Några nyheter innebär förslaget i denna del icke. För
kanslern upptagas visserligen ämbetsplikter, som han vid denna
tid faktiskt icke fyllde, men så allmänt som de här voro affat-
tade, lågo de egentligen i själfva ämbetsnamnet, ehuru de hit-
tills varit endast nominella. För drotsen och marsken har man
1 a. a., s. 27 f., noter.
2 a. a., s. 29—32 med noter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
