- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
24

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Riksrådet och hofråden - Rådsherrarne organ för den kungliga regeringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är ännu i behåll, dock endast i en afskrift, som ej upptager de
närvarandes namn. Grefve Magnus hade i början af dec.
begifvit sig bort för att leda utskrifningen i sitt lagmansdöme
Uppland, och Nils Bielke hade likaledes lämnat hofvet. De öfriga
hade måhända alla stannat där[1].

I rådslaget af 9 nov. har rådet åter inryckt en sådan
försäkran om undersåtlig trohet, lydnad och tjänstvillighet, som
vid flera föregående tillfällen förekommit. Om konungen vill
bruka någon af dem vare sig på en ort eller en annan och
finner dem dugliga till sitt värf, så äro de lika redobogna som
pliktiga att begifva sig dit han skickar dem, på det hans
kungliga person därigenom måtte blifva lisad och förskonad.
Uttalandet var väl föranledt af någon punkt i den kungliga
propositionen, som nu ej är i behåll. Det innehåller på intet sätt
något nytt och har ej någon särskildt högtidlig karaktär, men
det kan sägas uttrycka i af rådet själf sammanfattad form det
resultat, som de här sammanförda faktiska uppgifterna om dess
ställning till konungen gifvit. Rådet vet nu af flerårig
erfarenhet, huru långt konungen sträcker sina anspråk på dess
tjänstgöring i olika former, men det gör icke något försök att
undandraga sig hvad han begär. Rådsherrarne hafva fått lära
sig icke blott att råda, men ej regera, utan också att blifva
lydiga och tjänstvilliga organ i konungens personliga regering.
Karl IX har ej gifvit rådet någon ny organisation, men hans
starka och hårda hand har böjt den förut så maktmedvetna
rädsaristokratien så, att den numera väl kan användas såsom
material vid en sådan organisation, när konungadömet beslutar
sig därför. Det är den samlade djupa och principiella
innebörden i alla enskildheterna af rådsherrarnes tjänstgöring, och
den framstår så tydligt under dessa år, att vi ej behöfva följa
denna tjänstgöring under återstoden af Karl IX:s regering.
Grundkaraktären i rådets ställning till den återupprättade
konungamakten var gifven.

Vid Karl IX:s kröning år 1607 uppsattes ett nytt formulär


[1] Fullm. f. M. B. 10/12; bref till Bo Ribbing, Jören Eriksson, Erik
Ribbing, Hans Eriksson, Nils Bielke 22/12 att inställa sig till konungens blifvande
kröning. De, som ej sålunda kallades, torde hafva vid denna tidpunkt befunnit
sig vid hofvet. Till finnarne skulle kallelsen framföras af Jören Boije enligt
bref 21/12. RR.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free