Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Inledning: grundläggningen af Karl IX:s regering; riksstyrelsens reorganisation vid 1602 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den genomgripande inre och yttre brytning, som i Sveriges
historia kännetecknar öfvergången mellan 16:de och 17:de
seklen, gör sig icke minst gällande inom den svenska statsstyrelsens
organisation. Femtonhundratalets sista årtionde medför äfven
på detta område en kris, då aristokratien söker befästa sin
återuppväxande politiska maktställning genom att gifva rådet
en själfständig plats i regeringen under Sigismunds frånvaro och
fördela styrelsens myndighet på fasta, högadliga ämbetsmän,
medan hertig Karl häfdar sin rätt att såsom regerande arffurste
styra riket med full kunglig makt och utan att mer än sina
företrädare vara bunden vid fasta organ. Hertigens seger
inleder i regeringens organisatoriska historia en ny tid.
Man kan räkna dess början från 1602 års riksdag, då
hertigen reorganiserade rikets styrelse efter revolutionsårens
upplösning och därmed faktiskt installerade sig såsom regerande
konung. Hvad han själf såg och ville inlägga i denna
reorganisation är icke underkastadt något tvifvelsmål. Den bestod
egentligen rätt och slätt i tillsättning af ett nytt riksråd, en
tillsättning under samverkan mellan hertigen och ständerna.
Med deras gemensamma auktoritet nämndes de nya rådsherrarne,
och med samma den samlade svenska statsmaktens auktoritet
bestämde riksdagsbeslutet deras blifvande ställning i regeringen.
I direkt opposition mot det förutvarande rådets förmätenhet att
vilja icke allenast råda, utan regera, begränsas deras
myndighet till hvad landslagen säger, och landslagens rådsed inryckes
i beslutet. Riksrådet blef högtidligen tillbakavisadt från den
senaste tidens aristokratiska maktanspråk till en
rådgifvareställning under, ej vid sidan af konungamakten.
I samband med riksrådets återupprättande upptogos några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
