- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Andra delen /
205

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppåt landet igen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

205

rädda eller blyga som i de små byarna. När jag
kommit litet i ordning i min hydda, infann sig hövdingen
med tre stycken höns och några ägg samt pisanger,
jordnötter, gröna ärter och potatis. Jag tackade för
vänligheten och bad honom komma igen på
morgonen, så skulle han få en gåva av mig. Därmed
var han nöjd och gick hem. Kocken gjorde upp
eld utanför min hydda och kokade där min måltid.
Någon middag hade jag inte ätit, emedan jag ville fram
till byn, innan det blev mörkt. Det kan nämligen ha
sina obehag att komma till en by, sedan det blivit
mörkt, men ännu besvärligare skulle det vara att taga
sig ut ur byn efter mörkrets inbrott, i händelse man
bleve vägrad att stanna kvar. Till byar, där man var
mycket bekant, kunde man komma mitt i natten och
knacka på utan att väcka förvåning. Ehuru allt var
fredligt, ställde jag ut vakter, ty det är bättre att
förekomma än att förekommas. Krumännen liksom alla
andra svarta sova så tungt, i synnerhet efter en
strävsam dag, att man kunde bära bort dem utan att de
märkte det. Själv sov jag utmärkt den natten, ty jag
var trött och hade dessutom en känsla av att folket
var fridsamt.

Även följande morgon rådde tjock dimma. På någon
tidig avfärd var således icke att tänka. Hövdingen fick
sin present och var mycket belåten med den. Han
meddelade, att det fanns en mycket kortare väg till Makitos
Ngombe och ett bekvämare vadställe över Mpiokafloden
än det vi förut använt. På min anhållan om vägvisare
svarade han, att han själv skulle göra mig den tjänsten,
enär han hade ett ärende till Makito. En stund
senare startade vi och anlände snart till ett ställe vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/2/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free