- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Andra delen /
32

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya jaktäventyr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

byarna. De borde vara fullt rustade för jakt men icke
medföra hundar.

Före dagningen anlände Lutete med tolv unga män,
som voro rustade med flintlåsgevär, krut- och
sten-påsar, knivar och matpåsar för en hel dags
jaktäventyr. John fick denna gång följa med, vilket gladde
honom mycket. Han ville långt hellre bliva utsatt för
vilka äventyr som helst än stanna hemma. Luemba
och Mayala ålades att stanna vid stationen och hålla
noga uppsikt över den. Jag tog med mig reffelgeväret,
magasinsgeväret, dubbelbössan och patronbältet med
revolvern och jaktkniven. Vi gingo som vanligt tyst
och stillsamt, som om det gällt att smyga sig på en
mäktig fiende. Till en början gick vägen uppför de
höga Lukungaåsarna. Där fanns ingenting sevärt, om
man såg framför sig. Men vände man sig om och såg
tillbaka, så hade man en härlig utsikt över
Lukunga-dalen och Ndungahöjderna. Lukungafloden slingrade
sig som ett silvervitt bälte över den långa och breda
slätten. Från hundratals palm- och lövdungar syntes
rök stiga upp från de små hyddorna i byarna. Det
var i sanning en hänförande tavla. Flera gånger
måste jag stanna för att betrakta den. Och
därvid stannade hela jaktsällskapet. Slutligen kommo
vi upp på platån, som ej var synnerligen bred,
varför vi hade god och vidsträckt utsikt åt alla håll.
Platån var dock så pass bred, att vi icke kunde se den
närmaste omgivningen. Innan vi stego utför
sluttningen, utpekade Lutete vägen till byarna, som lågo
närmast de jaktmarker, dit vi ämnade oss. Det var
ett rätt långt stycke väg. Men vägen föreföll
jämförelsevis jämn. Som det gröna gräset uppe på åsarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/2/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free