Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En lyckad buffeljakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
liksom pä befallning helt om och stucko i väg åt det
håll, varifrån de först kommit.
Nu infunno sig John och Lutete, flåsande och nästan
vettskrämda av förskräckelse. De hade sett, när
bufflarna gingo till anfall och hade då samtidigt utropat:
»Nu är det slut med mundele.» Men när de hörde
skottet smälla, sågo buffeln falla och hjorden taga
till flykten, andades de lättare men fortsatte ändå att
springa. Nu lyste de av hänförelse, då de sågo mig
helbrägda och de stora djuren ligga döda på marken.
Jag tackade Gud, som sänt lyckan i min väg. Jag
gladdes storligen åt det goda, som detta kött skulle
komma att utöva bland folket i byarna däromkring.
Ty nu skulle människor i många hundratal få äta sig
mätta på kött för en gångs skull.
När den första hänförelsen lagt sig, frågade jag
männen, om de avslutat det arbete, som jag anbefallt dem
att göra. De svarade, att det var i det närmaste
färdigt. Då sade jag, att vi måste skynda bort och göra
det färdigt, ty vi kunde vänta byfolket tillbaka när
som helst. Och då vore det bäst att ha allt klart.
Vi återvände således med stor skyndsamhet och fortsatte
styckningen. Männen fingo order att göra i ordning
tre extra bördor, emedan jag ämnade begära tio män
att bära kött till stationen, då vi nu fällt fyra stora
och vackra djur. Männen tyckte, att det icke vore för
mycket att framställa krav på tjugu man, då byfolket
i alla fall fick så mycket kött till skänks. Men jag
svarade, att vi icke skulle fordra mer än tio man,
ty jag önskade, att de omkringliggande byarna också
skulle få en smakbit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
