- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Första delen /
306

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En lyckad buffeljakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306

att jag icke märkte, huru det led med tiden och vägen,
förrän Lutete stannade. Morgonrodnaden började då
bräcka och färgade himmel och jord med sitt vackra
guld. Det kändes friskt och skönt i den nyvaknade
naturen. Fåglarna i träd och buskar hälsade den nya
dagen med sitt kvitter. Vi hade nu marscherat en och
en halv timme. På en liten upphöjning i dalen, på
ungefär 1 kilometers avstånd, visade Lutete mig den
tämligen vidsträckta byn Mbanza Ngoma. En del
av dalen beskrev här en båge. Åt detta håll
öppnade sig vidsträckta områden med omväxlande låga
kullar och större eller mindre slätter, idealiska
jaktmarker för storvilt. Lutete pekade däråt och sade:
»Där äro de.» »Men jag seringa», invände jag. »Nej,
inte heller jag, men låt oss gå litet längre fram
på slätten, ty där äro de säkert nu på morgonen och
äta det våta, saftiga gräset», sade Lutete. Jag tog
nu geväret och lät John taga hand om bössan.
Några patroner bar jag i handen och några stack jag
in i min gördel. Sedan gingo vi i spridd ordning men
ej långt ifrån varandra. Lutete och John voro
strängeligen förbjudna att skjuta utan tillsägelse. Vi hade icke
gått långt, förrän vi fingo se antiloper springa hit och
dit. Men dem ägnade vi blott en flyktig blick. De
voro mycket vackra och rörde sig lätt och graciöst,
nästan som andeväsenden. — »Varför skjuter du inte?»
frågade Lutete, som tycktes vara nöjd med litet att
börja med. »Nej, mpakasa (bufflar) måste det vara.
Träffa vi inga mpakasa, få vi sedan nöja oss med vad
vi kunna få», sade jag. — »Kadiambuko» (Låt gå då),
svarade Lutete.

Vi fortsatte i sakta mak. Ett stycke längre fram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free