Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINDRE TEATERN.
37
Lund höll tal, Mercurius deklamerade och folket hurrade. Hvad
vi emellertid veta är, att snillekonungen så intogs af Widerbergs
spel, att han erbjöd honom engagement vid Kungl. Teatern, ett
erbjudande, som af Widerberg antogs. Widerberg var dock ej
den ende af den äldre göteborgsteaterns artister, som erhöll
anställning vid Kungl. Teatern. Vid den fastades äfven bland andra:
Christian Adolf Waltman, ypperlig komiker, äfven sångare,
Carl Engeström-Wildner, tidtals föreståndare för egen trupp, Jan
Erik Brooman, framstående komisk skådespelare, äfven användbar
i operetten, Ingrid Maria Lewenhagen, dramatisk skådespelerska
och dansös, Gustaf Anton Bonn, mäst använd i komedien,
Hen-riette Sofie Widerberg, berömd sångerska, en tid operans mäst
använde artist, Jean Baptiste Laurent, gift med Britta Catarina
Cederberg, sedan fru Almlöf, aktris och sångerska, Carl Henrik
Smedberg, anställd vid talscenen o. s. v.
Teaterdirektörer, som gjort sig bekante i Göteborg efter
Widerberg, äro Johan Lindqvist och J. P. Lewenhagen, därefter Fr.
Ståhlberg och E. W. Djurström. Härmed äro vi inne på 1820—40
talens teaterförhållanden. Privilegiernas tid var förbi; det ena
sällskapet kom, det andra for. Wallin, Deland, Wesselius, Elffors,
Osc. Anderson m. fl. täflade nu om göteborgarnes ynnest. Kotzebue,
Souvestre, Soulié, Bayard o. d. fingo maka åt sig för de mer
realistiskt anlagde författare, som nu började köra in på den
dramatiska arenan. Samtidigt härmed stadgade sig också det
tygellösa lifvet vid teatern; man kände ett behof att vinna aktning
äfven såsom människor, en åtrå att till sin subjektivitet harmoniera
med sin konst, en konst, som bär det ädlas fana högt . . .
Mindre Teatern gör skäl för sitt namn, ty den är till
sina proportioner ganska ringa. Den har amfiteater och två
logerader samt rymmer omkring 500 personer. Dess
dekorering är hållen i hvitt, rödt och gidd. Trappor och
korridorer, ehuru ganska rymliga, tyda dock på, att de förskrifva
sig från början af vårt århundrade. Såsom redan sagts, byggdes
också teatern 1810. Den invigdes samma år i Augusti och
kallades sedermera oftast Segerlindska teatern, efter sin ägare.
Med samma skäl som teatern nu förtjänar namnet Mindre,
förtjänade den då det af Stora teatern, ty nog var den i det
närmaste en gång till så stor som nu. Mången torde ännu
minnas den ofantligt långa och i förhållande till längden smala
salongen, de tre långt ifrån hvarandra sittande lograderna,
den blå ridån med sin gyllene lyra o. s. v. Golfplatserna
voro till en början fördelade i öfre och nedre parkett samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
