Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en nyttig bundsförvandt, serskildt vid utförandet af
de stora planer, han med Kejsarinnan uppgjort.
Mot slutet låta de förstå att, om detta beviljades,
Konungen möjligen kunde afstå från den, i den
hemliga konventionen mot Preussen, omnämnda
pen-ningeförsträckningen. Med anledning af Gustafs
Önskan att det borde stadgas, att undsättningen i
trupper och skepp skulle kunna förändras till en
penningehjelp och att en viss beräkningsgrund
der-för antoges, aflemnade kommissarierne äfven ett
förslag derom under form af en separat-artikel.
Gustaf gillade fullkomligt sina kommissariers
motförslag, med undantag af penningefrågans
behandling * *). Han fann nemligen de årliga
subsidiernas belopp alltför lågt2), och hade dessutom
Önskat att, i stället för en note verbale, ett förslag
till hemlig artikel aflemnats, men i sin stora
pen-ningenöd och upptagen som han var af begäret att
kraftigt uppträda till den Franska monarkiens hjelp,
ansåg han intet pris för högt, om han derigenom
kunde vinna Catharinas bistånd. Helt nyss hade
han ock genom General Pahlen, som ankommit till
Aachen, från Catharina emottagit en uppsats, som
utvecklade hennes åsigter i den Franska frågan,
och som ännu mera eldat Gustafs lifliga åtrå att
deråt egna sina krafter. Upptagen af denna tanke,
tyckes han till och med för tillfället egnat mindre
uppmärksamhet åt gränsregleringsfrågan 3), ty i sitt
*) Bil. XI.
*) I ett bref till Armfelt föreslog Gustaf de årliga subsidierna till
750,000 Rubel, och begärde dessutom 500,000 eller åtminstone 300,000
såsom serskild gåfva. I detta bref påminte Gustaf äfven om
uppfyllandet af löftena i Werelä, rörande gränsregleringen.
*) Att Gustaf dock ingalunda var af denna sak så upptagen att han
för den glömde fäderneslandets väl, synes dels af hans i föreg. anm.
åberopade bref till Armfelt, dels af en depesch till Steding, daterad
Aix la Chapelle den 1 Juli 1791. I denna depesch redogör han för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
