Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att tingens glans är skuggan af himlens ljus,
Att färgen bleknar af på den klara solen
Och stjernehärens fägring förbyts i grus
Inför Hans sken, som råder på kungastolen.
Den nyktra Sanning kanske försonad går
Med Dikten der på eviga fröjders stränder,
Och sångens rosor smycka den vises hår
Och glob och lyra hvila i samma händer.
Ja, der skall klarhet enas med rikedom
Och känslans djup till vetandets ljus sig närma,
Ty der är lifvets knoppande ros i blom
Och samma kraft derofvan är Ljus och Värma.
Men, granbevuxna, älskade fosterland,
Du sluter huldt hans saga i troget sinne:
Han spred i lifvet glans öfver Sveas strand,
Och derför vårdar Svea hans ädla minne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
