Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS
först tro oss böra göra till ett föremål för en när.
mare undersökning. Del var naturligt, att i en lid
der krig och bardalek voro folkslagen liksom
egnade, dessa egeuskaper först skulle efterfrågas, ocli
högt aktas af ett folk, hvars lynne var stämdt för
härnad och örlog. Men det var vid denna ti<
liksom vid mången annan, som vidskepelsen, ocii
fanatismeTij äfven upprest sina brokiga altaren. Det
var ej blott hos de råare och vildare nationerna,
ulan äfven hos de upplyste Greker och Romare,
som man såg henne bestrålad af ära och glans. Och
det var ej blott folket ocli den lägre hopen , som
hyllade dessa fördomar, utan äfven de mest
tänkande och förståndige män, voro — liksom
Kejsarne sjelfve — ej fritagne härifrån. Man märker
utaf många ställen i Taciti egna skrifter, att detta
till någon del äfven var fallet med honom sjelf.
Det var ock ej underligt—han var Plebej född.2)
den första, hos hvilken
Skandinaviska namnet förekommer —
äfven han säger, att han "fått
underrättelse om omätliga öar,
ej längesedan från
Germani-en upptäckte’’ "jYam et a
Ger-mania immensas insulas, non
pr i (l em com per t as,
cogni-tum habco." (L. 2, c. 112, f. 7)
och tillägger på ett annat ställe
(I/. 4, c. 27) der han talar om
Cattegat (sinus Codanus)
"re-fertus insu/is: quarum clarissima
Scandinavia est, incompertce
magnitudinis." Att likväl
Tacitus vid författandet af denna
sin beskrifning öfver norden, icke
hlott haft att tillgå dessa
samtida historiska källor, utan att
han härvid äfven rådfrågat
äldre Auktorer, hvilkas
trovärdighet man i allmänhet betvifla!,
skall i det följande visas.
Troligtvis har han älven erhållit
mången upplysande underrättel-
se af sin egen svärfar Cnej. Jul.
Agricola, hvilken redan såsom
ung, gjort sina första
krigstjen-ster i Britannien, under Sueton.
Paulinus, der ban sedermera,
under flera år, utmärkt sig for sin
tapperhet och rättrådighet, både
såsom Guvernör {Propreetur)och
Kyrkans öfverhufvud (Pontifex).
1) Bland dessa hans
fördomar, kan man nämna, att det
var isynnerhet för alla o mina
eller järtecken
(prodigia,por-tenta) som ban bar en särdeles
respekt.
2) Tacitus sknll, enligt hvad
man tror, ledt sin härkomst från
en obemärkt slägt i Umbrien.
Enligt andres tanke, skulle han
likväl varit af en ädel börd. Ja
några vilja till och med
förmoda, ntt han härslammat at
Kejsar Claudius Tacitus; men —
så går det alltid: en stor man
får stor börd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
