Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XV
ill i Ilä idiotin tf)tinmmc, v. föttmme. eller, soiu det
ursprungligen troligtvis hetat: ttinö fei|Vtitn if)tl’mitie. COm dessaslng»
idiotismer, jcirnf. Otava 2 D. sid. 25(5—2fi0). Dessa 12
Verb-former, som hunna anses såsom Archnismer i språket,
och hvilka genom ett emellan vokalerna’ff och u instucket
h, oppgå till 10, äro följande, nemligen: fetiooitllliC, fcifoctcms
me. fctfotommc, fcifottelimine, feKottautamine, feifottciuftctfinme,
fetio&tommc, fcffo&tclcmme, fcifnutammc, feifautftfemme, frtüiuttas
utomme och feffauttanttcfrmme, af hvilka genom ett tillägg
af h ytterligare bildas följande 7 Verber: fr i fpfjOtHttie. fetiot;
tofcutammc, fetfottaljuttitcnime, fcffo&utanime, fcffobiiftetemme, fefs
fa^Uttautflinme, och fcffflfUlttautteleniine. Sålunda bildas af ett
stamord 104 olika Verb-formationer , hvilka alla hafva hvar
sin egen fina bemärkelse; men af hvilka många, helst i poesi,
nyttjas, ömsom, promiscue för hvarandra, för att göra
begreppet mera lekande och obestämdt, (diskret, och
diskur-sift). I alla dessa ord, såväl som i de många deraf bildade
Pfomina och Adverbia, äfvensom i deras flere tusende olika
flexioner, kan, till följd nf språkets analogi, icke förekomma
någon af de veka vokalerna ä, ii, och y. Kanske börjar man
nn, att, åtminstone i ett fall, inse naturen och rikhaltigheten
— äfvensom den gamla, högt drifna, kulturen, af Finska
språket, och anser icke mera otroligt, om vi försäkra att t. ex.
af det ena ordet l)f|t (en) finnes, (oberäknadt alla de deraf
sammansatta ord), 6(>3 särskilt deraf dcriverade enkla ord,
nemligen 94 Adverber, 141 Adjektifver, 323 Substantifver,
och 105 Verber, hvilka, sistnämnde, hvar på sitt olika sätt
uttrycka, och förklä ra, särskilta nuanccr af begreppet: utfc
af flere göra ett (förenkla, förena), eller: att af ett
göra flera (fördela); och hvilka ords särskilta flexioner
utgöra en sammanräknad summa af något öfver 41,400 olika
ordböjningar, i hvilka icke få finnas en enda af de hårda
vokalerna a, o, u. Om man nu härtill ytterligare lägger den
i Nomina, genom tillägg af pronominal-suffixen, uppkomna
dubbla flexions-formcn, (hvarigenom, af hvarje Kasus,
uppstå sex nya former), så uppgår total-beloppet af de, utaf
detta stamord härledda, olika ordböjningarne, (och
följaktligen äfven de, i anledning deraf, skiljaktiga
begrepp-nuan-cerna) till ett antal af 165,724 olika fall—i sanning en rätt
fruktsam ord-afvel; enär, i många spräk, antalet af de
särskilta orden, knappt torde uppstiga till denna summa; och
då hafva vi ändock icke beräknat de många hithörande,
Karelska Verb-formerna, jemte deras derivata. 3Ian skulle
häraf kanske tro att detta språk vore svårt, ja nästan
omöjligt ntt lära. Tvertom , det är ganska lätt! Man behöfver
endast känna ettparadigma för Verberna, och ett schema
för Nomina, för att derefter konjugera och deklinern alla
möjliga ord. Vi känna i detta fall intet tungomål, som är
så rcgulicrt som Finskan, och hvarest finnas så liögst få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
