Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Notarien börjar kampanjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
middagen, som han åt, var tydligen af det mest
lukulliska slag, ungefär, tycktes det, det bästa och
dyraste huset förmådde. Dessutom briljerade han med
blixtrande diamanter i skjortvecket, alldeles som en
cirkusdirektör, och dyrbara ringar på fingrarne.
Med ett ord: han såg ut som en verklig nabob.
Emellertid slutade naboben sin middag en god
stund tidigare än notarien och denne frågade
vaktmästaren hvem främlingen var.
— Åh, det är en mycket fin herre, försäkrade denne,
aldrig mindre än en femma i dricks. Det är en svensk,
sedan många år bosatt i Petersburg, där han lär
drifva mycket stora affärer.
— Hvad är hans namn?
— Alfred Conradi. Jag har sett hans visitkort.
Sedan notarien ätit och druckit kaffe utan att
därunder ha sett en skymt af Kurt Dellvik, lämnade han
hotell Östergötland och begaf sig till Engelbrektsgatan,
där han företog sig att spionera på fröken Ida
för att se, om hon inte skulle gå ut för att bära nattyg
till sin herre. Men hon gick inte ut och efter att ha
vankat omkring gården ett par timmar, tröttnade
han och gick hem.
Första dagen hade, tycktes det, inte fört honom ett
enda tum närmare målet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
