Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| Sid. | |
| Förord. | III |
| Källor | IV |
| I.
Inledning. (Europas slaler och slafveriet.) | |
| 1. Negerslafveriets början på 1400 talet;
portugisisk, spansk och engelsk slafhandel; John Hawkins; slafhandelskompanier; Asientofördraget 1713; kyrkan och slafveriet under 17:de och 18:de seklen; slafhandelns omfång i slutet af 1700-talet; fångandet af negrer; ombord å slafskepp; »midtelpassagens fasor» | 1 |
| 2. Protester mot slafvarnas
behandling; Somersetaffären 1772; Zongaffären 1783; Thomas Clarkson; Wilberforce; Pitt och Wilberforce; Sierra Leone-sällskapet 1791; C. B. Wadström; Norrköpingsförbundet 1779; Svedenborgs inflytande; Freetown; engelska slaftrafikens afskaffande 1807; öfverträdande af lagen mot slafhandel | 9 |
| 3. Slafveriet å San Domingo;
negerupproret därstädes 1790; republiken Haiti; slafhandelns afskaffande i Danmark; i Sverge; Europas öfriga makter; »likkisteskadern»; visitationsrätten och dess följder | 17 |
| 4. Wilberforces arbete för slafveriets
upphäfvande; hans personlighet; George Canning och Buxton; Cannings tal och slaffrågan 1823; slafveriets upphäfvande å de Västindiska öarna 1833; Wilberforces sista år och död; »British and Foreign Antislavery society» och dess verksamhet | 23 |
| II.
Slafveriet i Amerika under de 200 första åren från dess införande. | |
| 1. Slafveriets införande i Amerika 1G20;
aristokratemigranter i Virginien; slafpatroner, hvita tjänare och negrer; Virginiens slaflagar; slafveriet uppmuntradt af England; slafveriet i Syd-Karolina; skillnaden mellan Söderns slafpatroner och Nordens farmare; slafveriet en klimatfråga; Syd-Karolinas slaflagar; det engelsk-amerikanska slafveriet grymmare än hos någon annan nation; Georgien; Maryland; Delaware; Pennsylvanien; New Jersey; Massachusetts; slafveriet en mild form i Nya England; första rösterna mot slafveriet; Thomas Jefferson; slafveriet och själfständighetsförklaringen; John Adams; Washington | 30 |
| 2. Slafemancipationen i nordstaterna;
första kongressen 1787; partigruppering: demokrater och republikaner; makten från början i Söderns händer; Nordens första eftergifter; första slafpetitionen och Benjamin Franklin 1790; Söderns vrede; rädsla för »frihetsnegrerna» från San Domingo; fientlighet mot republiken Haiti | 42 |
| 3. Inflylandet på Förenta Staternas
ekonomi af striden mellan Napoleon och England; grundläggandet af Amerikas industri; skiftning i partiställningen: frihandlare och protektionister; bomullsperiodens början; »the Cotton-gin» 1792; slafveriets tillväxt; Söderns uppsving; John Calhoun; Henry Clay; Daniel Webster | 48 |
| 4. Köpet af Louisiana 1803; den
afrikanska slafhandelns afskaffande 1808; uppblomstrandet af den inhemska; negerdrifter och negermarknader; slafafvelsplantager, tolererade af regeringen; freden i Gent 1814; konflikt med seminolerna 1816; annektionen af Florida 1816; »Missouristriden» och »Missourikompromissen» 1818—20; »Amerikanska kolonisationssällskapets och Liberia 1817; Liberiaplanernas rätta syfte icke negrernas bästa; hatet mot den fria färgade befolkningen; de fria färgades protest; Channings, Websters, Garrisons protester mot Liberia | 57 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
