- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
247

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 18. Söderns sista öfvergrepp i slaffrågan; återupptagande af den afrikanska slafhandeln; ny förföljelse mot den fria färgade befolkningen; »Personal-Liberty-laws»; 35:te kongressen; upprörd sinnesstämning bland sydstatsrepresentanterna; presidentvalet 1860; Lincolns val; verkan däraf; abolitionisternas misstroende mot Lincoln; hans val signalen till Söderns secession; Syd-Karolina gör början; »golfstaterna» följa exemplet; Buchanans svaghet och oduglighet; förräderi inom kabinettet; syd-statskommissarier i Washington; ny kongress-strid; Jefferson Davis’ tal; Sewards dito; prässens hållning; tvekan och oro i Norden; Söderns öfvermod; »Crittenden-kompromissen»; sydstatsrepresentanterna lämna kongressen; fredskongress; »Amerikas konfedererade stater» 1861; Jefferson Davis; Södern sätter sig i besittning af alla å dess områden varande arsenaler m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Vår nya styrelse är grundad på exakta och rakt motsatta idéer: dess grundval,
själfva dess hörnsten hvilar på den stora sanningen, att negern icke är den hvite
mannens jämlike, att slafveriet, subordination under den öfverlägsna rasen, är hans
naturliga och normala ställning. Denna vår nya styrelse är i världens historia den
första, som blifvit grundad på denna storä fysiska, filosofiska och moraliska sanning*».

Därpå blef presidenten bemyndigad att utkommendera 100,000 frivilliga till
ett års krigstjänst samt upptaga 15 millioner dollars för omkostnaderna. Därefter
utnämde han sitt kabinett, och nu var den nya styrelsens maskineri i full ordning
att börja sin verksamhet**.

Dess första steg var att försäkra sig om alla de å dess område varande, af Förenta
Staternas förrädiske krigsminister så omtänksamt väl försedda arsenaler och forter,
marinetablissement, tullhus m. m.; härigenom var Norden från första stund Södern
betydligt underlägsen i allt hvad utrustning hette. Den i Texas varande armén
under general Twiggs öfvergick äfvenledes till rebellerna med all den ammunition,
som fanns inom denna stat. De af soldaterna, som vägrade svika sljärnbanéret,
erhöllo dock tillstånd att återvända till Norden. Men en mängd af Förenta
Staternas bästa officerare öfvergingo såsom födda sydstatsbor till insurgenternas parti.

Att eröfra Washington och göra denna stad till säte för konfederationens
regering var från första stund en allmänt omfattad plan i Södern, af prässen
framlagd redan i december 1860 och sedan starkt framhäfd af vicepresidenten Stephens.
Efter presidentvalet blefvo Söderns tidningar ännu mera högljudda i detta stycke
och yttrade rent ut, att »presidenten Davis snart ämnade marschera med en armé
genom Nord-Karolina och Virginien till Washington». Denna stad var full af
secessionister, och förskräckelsen hos den lojala delen af dess invånare var således
lätt förklarlig.

Det var alltså icke under de lugnaste framtidsutsikter, som Lincoln tillträdde
presidentstolen. Södern i fullt uppror, väl rustad, med skickliga och militäriskt
utbildade ledare; Norden rådvill och skrämd, beröfvad sina arsenaler, med sin
armé splittrad och utan en enda fullt förtroendeväckande militärisk förmåga.

• Henry Wilson: Rise and Fall of the Slaccpoicer, vol. III, pag. 123; Nicolay and Hay:
Abraham Lincoln, vol. III, pag. 203.

** En jämförelse mellan invånarnas antal i de olika delarna af Förenta Staterna torde
icke sakna intresse:

Den fria befolkningen inom de sju ur unionen utgångna staterna ......................... 2,656,948

Den fria befolkningen inom de åtta ännu icke ur unionen utträdda staterna........... 5,633,005

Totalantal 8.289,953

Slafvarnas antal inom de förstnämda staterna.
Slafvarnas antal inom de sistnämda staterna .

2,312,046

1.638,297

Invånarnas antal inom hela unionen i enlighet med 1860 års census

Totalantal 3,950,343
............. 31,443,321

(John Morse: Abraham Lincoln, vol. I, pag. 206—7.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free