Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 2. Nat Turner 1831; slafägarnes vrede mot Garrison och hans »Liberator»; det första antislafverisällskapet; dess program; prästernas motstånd; abolitionistskrifter; John G. Whittier; Lydia Maria Child
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dikt efler dikt slungades af honom som eldbränder ut i striden mellan frihet och
förtryck. Lidelsefulla och kraftiga ljödo hans »Frihetsröster», som trumpetstötar
susade hans energiska maningar »I krigstider». Dessemellan var hans sång vek
och skön, blid och idyllisk.
Han hade ej förmåga att uppträda muntligt, men som få hade han fått gåfvan
att röra människohjärtan med sådan sång, som endast den kan sjunga, hvilken
känner andras sorg och glädje såsom sin egen. Om han kunnat afhålla sig från
att inblanda sig i antislafverirörelsen, skulle han genom sin diktning blifvit en rik
man, hyllad af de mäktige; men han föredrog, som sagdt, att göra slafvarnes sak
till sin, och under tretlio år lefde denne Amerikas älskligaste sångare, den svarte
slafvens vän, under trycket af de högre klassernas förbittring."
Samtidigt med hans ofvannämda prosaskrift, »Rättvisa och allmänanda»,
utkom ett arbete af Förenta Staternas d. v. främsta författarinna, den mycket
bekanta och berömda mrs. Lydia Maria Child, nämligen »Upprop till förmån för denna
klass af amerikaner, som kallas afrikaner». Detta arbete, mer än 200 sidor i
omfång, var det yppersta, som dittills utgifvits rörande slafsaken, och gjorde djupt
intryck på en mängd rättänkande personer. Det ställde slafsystemet i belysning af
dettas egna lagar; citerade en mängd autentiska fakta, som bevisade, att systemet
nödvändigtvis var grymt och barbariskt; bevisade vidare nödvändigheten af
omedelbar emancipation samt att den^ svarte mannen vore lika mycket människa, för det
han var svart, och blottade kolonisationssällskapets afsikter och önskningar.
Mrs. Lydia Maria Child.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
