Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förening dånar det från norr till söder,
Vi vilja vara, hvad Gud ville, bröder.
Och tron, den rena, himlaburna flamman,
Korsblomman uti hvarje mänskligt bröst,
Som knyter jord och himmel evigt samman,
Ett haf af heligt djup och salig tröst,
Skall ännu vara, hvad hon varit, amman
För lifvets vårlust uti dödens höst,
Som värmer anden och som hjärtat renar,
Och aldrig söndrar, utan blott förenar.
Hos Nybom är öfvergången till en religiös tonart
ingalunda sällsynt. Detta är ett annat utprägladt drag
i hans diktning. Han studerade vid universitetet till
prest, ehuru omständigheterna formade hans lif
annorlunda; han var ej stark nog att emotstå
studentlif-vets hvirfvel, hvilken drog honom bort från arbetet på
hans föresatta lifsmål. Ärkebiskop Reuterdahl hade
visserligen stora förhoppningar om hans presterliga
framtid, men skakade dock stundom på hufvudet åt honom:
»Skalden och ynglingen vore för mycket både skald
och yngling.»
Och då Nybom slutligen uppgaf tanken på sin
presterliga kallelse, sade han själf: »hvad kyrkan
förlorar skall skaldekonsten vinna.»
Hvem vet, om han ej känt sig bäst själf härutinnan.
Men visst är, att han är i besittning af ett synnerligt
utprägladt religiöst kynne.
Hans ungdomsvänner veta berätta, att han som
religiös talare bars af samma hänförelse och glöd, som
då han improviserade sina dikter i glada kamraters lag.
Han kom väl aldrig därhän, att i egentlig mening
uppträda som prest; men under den tid, han deltog i
stu-dentbeväringen, utnämdes han af kamraterna till kårens
faltprest, medan en annan ung student, känd som
framstående sångare, blef dess klockare; och när, efter det
denne med sin malmklara röst uppstämt »Förfaras ej du
lilla hop», och Nybom sedan höll ett af sina elektriserande
religiösa tal, voro de unga leden fullständigt gripna af
andakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
