Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankar om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifva tjenstehjonen så sjelfötftHMga, att de påstå och betinga sig
ofantliga städslar och löner, så att en husbonde ej kan stå nt dermed, men
måste ändock, när inga författningar hindra det, betala dem, hvad de
oförskämdt begära, eftersom han ej kan vara dem förutan.
Men hvad den tredjfe frågan ^beträffar, så torde icke alla
husbönder eller matmödrar just vilja samtycka dertill, att dem efter lott eller
något tvång skulle tilldelas tjenstehjon, men andre deremot vara denna
satsens ifrigaste förfäktare. Fromme husbönder, som med ömhet um*
gås med sitt folk, oeh derföre allmänt älskas af sina tjenare, se långt
hellre, att de få se sig om och välja fromt och arbetsamt tjenstefolk,
än låta det bero på ett blindt öde; men deremot behagar en del
husbönder ingenting högre, än just denna lottning; de se sig derigenom
säkra om folk, de behöfva ej taga andras urval, de slippa det så
kallade kniktande och tjenstefölkets beting om stora städslar och löner,
jemnte andra friheter.
Men just öfver dessa trenne frågor har jag i denna afhandling
tänkt anställa en öm och oveldig granskning, och dig min läsare
till-hörer domsrätten, om jag byggt på fasta grunder, och om jag träffat
sanningen, eller icke. Lägg, så länge du läser detta, alla fördomar &
sido. öfverfar icke sakerna med en hast, utan gif dig tid att tänka;
ty jag försäkrar, såsom svensk man kan du ej sysselsätta dig med
värdigare ämne än detta, som rörer ditt eget slägtes allmänna rätt, rikets
tillväxt och förkofran, och hvar undersåtes väl i framtiden.
[För] att med behörig styrka och ordning undersöka dessa satser, är
ingalunda nog att se saken på en sida allena. Nej! Den måste
betraktas från särskilda synpunkter, och kännas igen på alla sidor. Jag
bör derföre först visa, huruvida tvungna årstjenster, vissa årslöner oeh
en tvungen tjenstehjonsfördelning är med menniskoslägtets allmänna
rättigheter öfverensstämmande. Demäst skall jag undersöka, om detta
allt är instämmande med rikets och dess innebyggares sannskyldiga
intresse. Men sedan jag hunnit så långt, tänker jag äfven slutligen
föreslå de rätta och naturliga utvägar, att förse riket och dess näringar
med tillräckliga arbetare.
Se! här är nu hufvudställningen af hela denna lilla afhandling.
Måtte dock mina tankar ledas af kristendom och dygd och min penna
följa tätt sanningens fotspår!
§ 4.
Således kommer nu först att undersökas, om det är
öfverensstämmande med menniskoslägtets naturliga rättigheter, att tvinga arbetare
tm årstjenst ? Naturens första rätt är, att menniskor skola få lefva,
bygga och bo på jorden, försörja sig och de sina, giftas och föröka
sitt slägte. Denna rättighet finnes i Svea rikets äldre och nyare
grundlagar derföre på det kraftigaste omskansad, då det heter, att
konungen skall ingen låta förderfva till lif och ära, lem och välfärd, utan
han lagligen förvunnen och dömder är och ingen afhända eller afhända
låta något gods, löst eller fast, utan laga dom och ransakning. Sådant
är det fribref, som svenske konungar räckt alla sina undersåtar i hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
