Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betänkande, som vid 1723 års riksdag blef inlemnadt om
produktplakatets utfärdande, lofvar han efteråt införa det samma, hvarom dess ord
lyda sålunda: „och på det du, min läsare, måtte kunna döma derom,
så vill jag härefter bifoga detta patriotiska och berömvärda betänkande
etcw. Jag hade visst haft stor lust, att få se det samma, emedan jag
förgäf-ves gjort mig mycken möda, att få det om händer. Men då jag såg
på det, som finnes tryckt efter kritici afhandling, var det ett helt
annat bref af kongl. kommersekollegium allena till kongl. maj:t, hvars
åratal och datum kritikus tvifvels utan med flit utlemnat, emedan han med
sin berättelse ej kunde förena det samma.
Detta kongl. kommersekollegii bref hade jag tillförene, och är det
icke det samma, son} 1723 blef riksens höglofl. ständers granskning
nnderkastadt, emedan det är uppsatt och underskrifvet den 30 Oktober
1724, halft annat år senare, och i detta kollegii namn allena utfärdadt.
Men det förra är af kongl. kansli-, kammar-, bergs- och
kommersekollegierna samt statskontoret och lagkommissionen affärdadt den 10
April 1723 och fås icke igen uti kongl. kommersekollegii eller andra
kongl. kollegiernas handlingar och arkiver. Allmänheten skedde visst
en stor tjenst, om ett så märkvärdigt dokument finge se dagsljuset. I
kongl. kommersekollegii handlingar finnes ej mer än konceptet af det
bref, som jemnte samma betänkande skulle afgå till kongl. maj:t af den
5:te i samma månad, och att konceptet till sjelfva betänkandet samma
dag blifvit sändt till kongl. kansli-kollegium, att der ytterligare justeras.
Vidare förekommer det mig underligt, hvarifrån kritikus tagit sin
förteckning på svenska fartygen § 41, icke derföre, att han här på stället
skurit till något i växten, utan tvärt om märkligen minskat deras antal,
emot hvad kongl. kommersekollegii handlingar derom vittna, då han
säger: vår handelsflotta öktes, ifrån 113 stycken, som våra handelsfartyg
voro år 1722, till 329 år 1734 etc. då vi likväl af samma kollegii
berättelser finne, att de redan 1723 voro 117 och enligt det af
kritikus sjelf bifogade kongl. kollegii bref af den 30 Oktober 1724 348,
och enligt samma kollegii afgifna förteckning till 1727 års riksdag 480
stycken. Utom dess finnes af sjelfva sakens natur, att kritici uppgift
här ej kan hålla stånd, emedan vid produktplakatets utfärdande år
1724 113 handelsfartyg omöjligen kunnat göra till fyllest till halfva
kommersens bestridande, som af borgareståndet redan 1723 blef sk
tydligen visadt, och hade kongl. kommersekollegium ingalunda vågat
med så litet antal egna handelsfartyg styrka till något produktplakat,
och än mindre är det rimligt, att ett kollegium, som hade noga
förteckningar öfver alla skeppen, skulle listeligen för kongl. maj:t uppte
ett större antal fartyg, än som verkligen gafs uti riket. Men som
kritikus så i detta, som mångt annat nödgats taga allt för godt, hvad han
kunnat öfverkomma, i en sak den han ej sjelf känt, förtjenar han uti
sin missräkning på detta ställe billig ursäkt.
§ 82.
I 43 § kommer kritikus att röra vid anktors tankar om våra
många hushållsförfattningar, dem han anser för nödiga. Då jag härvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
