Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utskottet har derför upphäfvit alla förut utkomne stadgar, bud
och förordningar i detta mål, genom hvilka någon oreda och
förtydning kunde ega rum, och derjemte projekterat förordningen om hvad
som bör anses lofligt att trycka eller ej så kort och enfaldig, att det
ej allenast bör falla en auktor lätt att derefter mönstra sin skrift,
utan fast mera för en domare vid de vanliga underdomstolarne i riket
lätt att döma derefter, (såsom de der efter mångfaldiga mera mörka
lagar komme att afsluta flere invecklade mål, de der röra medborgares
välfärd, lif och egendom).
Yttermera har utskottet eftersinnat, hvad säkerhet nationen uti
censor haft eller framdeles hafva kan emot skadliga skrifters
utspridande i publiken och hurudant dess ansvar kunde blifva.
Det är en onekelig sanning, att så väl censor som k.
kanslikollegium förbudit och seqvestrerat vissa censurerade tryckta skrifter,
utan att censor stadnat i ansvar för sin censur eller på minsta sätt
ersatt auktoren eller boktryckaren deras lidande; och i fall lagen aldrig
så hårdt skärpte straffet för en censor i en dylik händelse, blifver det
icke mindre påtagligt, att auktor eller boktryckare förgäfves söka
komma åt honom, om han hos ministéren och embetsmännen eger ett
fullkomligt ryggväm.
Om censor åter på andra sidan, antingen af slummeraktighet
eller veld, från hvilka att vara befriad ej ofta blifver dödligas lott,
släpper fram bitande skrifter emot vissa personer, och auktorerne få
bakom censor hålla sig undan ansvaret, äro de icke allenast djerfvare
att våga, utan ock får den angripne en sak med censor, som i det
förr supponerade fallet efter lång och äfventyrlig process torde lemna
honom en så liten satisfaktion, som han föga kan vara betjent med,
hvaremot, efter utskottets projekt, auktoren kommer på samma sätt
som i alla andra brottmål att af den förolämpade vid den domstol,
hvarunder han lyder, att efter denna förordning tilltalas och till plikt
befordras.
Bland de medel, som på ett märkligt sätt befordra ljus och
litteratur i nationen, är ofelbart det, att auktorerne hafva något för sin
möda, och böckerne likväl ej oskäligen stiga i pris, och bokhandeln
följakteligen med större förmån in- och utrikes fortsättes. I anseende
hvartill äfven allt det, som onödigtvis uppstegrar ett arbete, med det
samma hindrar skrifters tryckning och afsättning. Men som förläggare
eller auktorer för öfverseendet och gillandet af deras skrifter varit
föranlåtne, att utom den lön censor på staten åtnjuter, särskildt
veder-gälla honom för sitt besvär, har sådant ingalunda utan gravation på
litteraturen kunnat aflöpa eller kan sådant med bibehållandet af
cen-sorsembetet förekommas, så länge auktorerne med sina skrifters
ut-gifvande till trycket äro i en eller annan måtto nödsakade att se en
censor uti händeme, hvilket hinder uti svenska bokhandeln utskottet
äfven trott sig böra afhjelpa.
Ändteligen kan utskottet ock icke obemält lemna, huru sjelfva
vitterleken och svenska språkets uppodling icke litet hindras derigenom,
när en enda person, om det ock vore den vittraste, eger inseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
