Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ox
ofta händer det icke, att en enfaldig menighet blifver dömd efter en
lag hon ej vetat af. Men är lagen kort och tydlig, kunna ju
boktryckare lära sig att efterlefva den samma och kommer det på deras
egen omsorg och ansvar an, som ej sjelfve förstå saken, att anlita
under hvad vilkor dem behagar så lärde, stadige och redelige män om
de inkomne manuskripters öfverseende, att de i deras hand knnna våga
en märkelig del af sin välfärd, hvilket nästan alla embetsmän i sina
sysslor oftast nödgas göra, då de sjelfva ej hinna med allt. Detta
kostade ej heller boktryckare så mycket, om de hölle sig till lärdt och
ärligt folk af ringare lycka, hos hvilka ofta finnes mera flit, insigt och
granskning än dem som äro mera lysande.
Man behöfde ej heller befara, att nationen derför blefve
öfver-hopad med en mängd odngliga skrifter. Ty täflan om afsättning
sysselsatte dem att behaga allom. Till de lärdes tjenst trycktes ej andra
skrifter än de som äro i hvarje vetenskap de ntvaldaste. Boktryckare
förde då ut- och inländske korrespondenser om böcker. De vinlade
sig att tjena vitterhetsälskare och tryckte derför blott mästerstycken.
De skulle tända upp ljus för medborgare och lära dem att känna sitt
fädernesland, vörda sin kung och lyda rikets lagar.
Tryck är ju intet annat än ett sätt att frånvarande sprida sina
tankar till flere. Att af menniskor vänta ett så fullkomligt yttrande,
att det ej tål motsägelse och ändring är alldeles fåfängt. Är
yttrandet orimligt, så finnas de snart som vederlägga det. Är det bygdt på
sanning, så står det oöfvervinneligt, och ingen fästning kan prisas
högre än den, som uthärdat de svåraste belägringar. Är målet
tvetydigt, så måste sanningen utletas genom skriftvexlingar; nekas det, så
kan det ej flyta af annan källa än räddhåga för sanningens dag. Och
ingenting kan hedra oskulden mera, än då hon får lägga sina skäl för
en allmänhets * ögon. Läses det onda som blifvit tryckt af flere än
som knnna höra ett tal, så läses på samma sätt det derpå gifna svaret
af flera och gifver en fullkomligare öfvertygelse, så att härutinnan
är en fullkomlig reciprocitet. Osanningen skämmer ut sin
upphofs-man men gagnar nationen, i det att sanningen grundas och får fästa
bättre rötter.
Nu kommer jag till den andra frågan, efter hvad lag skall denna
tryckfrihet inrättas? Jag känner många svenska lagar, som i vidd ofta
öfverträffa sin efterlefnad, och ehurn de med all möjlig varsamhet än>
nppsatte, ser man dock näppeligen en enda rad vara fri från
förtydning och inbrott. Lyckligt det folk, som har korta lagar och
efter-lefver dem. Rikets argaste fiender må aldrig önskas värre än många
och mångfaldiga lagar:
Jag tror den knnna bestå i följande få och korta punkter:
l:o) Allt hvad rörer grunderna i religion och gudaläran bör af
facultas theologica, eller i brist på dem af en allmänt godkänd och
lärd teolog öfverses och på dess ansvar tryckas.
2:o) Allt som stöter vår regements-konstitution i så måtto, att
det befordrar den afsvnma suveräniteten och skadliga aristokratin skall
vid 1000 daler silfvermynts vite vara förbudet att trycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
