Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifva oss tydliga vedermälen; då vidare genom staplars anläggande
i dessa landskap skeppens rörlighet hela året främjades, hvarigenom
riket ofelbart komme att tillskyndas en märkelig nationel vinst, i
det stället att fartygen nu lågo stilla och obrukbara i 7 å 8
månaders tid, m. m. fann borgareståndet fem nya stapelstäders
inrättande vara med försigtigheten och det allmänna bästa alldeles
öfverensstämmande. Åt de öfriga vid saltsjön belägna städernas
borgerskap medgafs rättighet till upplagsplats i stapelstäderna
äfvensom vissa förmåner med afseende i in- och urlastning o. s. v. *).
I de öfriga stånden kunde stapelfrågans utgång naturligtvis
ej vara tvifvelaktig; dess behandling i prestaståndet torde här
böra återgifvas. Den 10 Aug. 1765 aflemnade en deputation af
borgareståndet protokollsutdrag om nya stapelstäders inrättande
till prestaståndet, rekommenderande saken till behjertande. Derpå
följande 21 September hade en annan deputation från
borgareståndet företräde hos andliga ståndet, och begagnade då tillfället
att till skyndsamt afgörande särskildt rekommendera sagda
protokollsutdrag. Den 31 Oktober blef detta omsider i prestaståndet
uppläst tillika med en del af de i saken ankomna memorial; dock,
„som tiden icke ville tillåta att uppläsa de öfriga“, åtskildes
ståndet denna gång utan att egna saken vidare uppmärksamhet. Den
5 November, d. v. s. efter ungefär ett fjerdedels års väntan
randades slutligen den dag, då talmannen verkligen till pröfning
upptog stapelfrågan.
Diskussionen inleddes af prosten Haartman, hvilken (i nära
anslutning till Chydenii broskyr om stapeltvånget) framhöll
besynnerligheten af att städer, ehuru funderade på handel, icke egde
samma rätt som en landtman att föra sina varor till hvad ort
dem godt syntes. Kusten mellan Åbo och Gefle, innefattande en
sträcka af 186 mil, var ej med någon stapelstad försedd, ehuru
den slöt bakom sig vidlyftiga provinser, hvilka under brist på fri
seglation och viss afsättning af sina produkter aldrig rätteligen
kunde uppodlas, utan tvinade bort i sin linda. I Stockholm
koncentrerades vid pass V3 af rikets produkter och en allt för stor
styrka hade blifvit samlad på ett ställe, hvarigenom denna stads
handlande kommit i stånd att efter behag styra vexelkursen och
trycka de andra städerna. I följd af sitt hårda klimat ledo de
norra landskapen ofta missväxt, och invånarne finge då lefva af
onaturlig spis, emedan de omöjligen mägtade köpa säden så dyr
som den blef genom att gå genom flere händer. Man borde
emellertid besinna, att dessq, orters invånare voro Sveriges egna barn
med äfven så stort skäl som andra undersåtar samt på intet sätt
gjort sig förtjenta att handteras som stjufbarn, o. s. v. Chydenius,
hvilken som den andre talaren i ordningen hade ordet under dis-
*) Borgareståndets prot. den 3 Aug. 1765. Protokollsutdrag
innehållande ståndets beslut finnes tryckt i Stockholm år 1765, (tryckningsåret icke
utsatt), 8 sidor in qvarto, Langes tryckeri.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
