Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stod på utkik måste alltid tala styrmannen till lags. Jag var
äfven ombord på samma skepp och hisnade mången gång,
då jag ej annat såg än det skeppet då och då skulle stöta
på och kantra. Ömkeligt var det att se huru det gick till».
Chydenius förtäljer vidare om sitt umgänge i
Stockholm: han sökte icke många vänner och stort sällskap, utan
höll sig till några få, som voro uppriktiga. I deras följe
företog han farder till fots eller i båt till stadens vackra
om-gifningar. De känslor som under dessa farder stundom
bemäktigade sig honom skildrar Chydenius poetiskt och
varmt.
«Under mitt långvariga vistande på denna lystra ort»,
fortsätter Chydenius, «öppnades för mig flere tillfallen till
förnäma bekantskaper, som i gemen pläga skattas högt.
Men jag var ej mera lyckans vaggebarn.*) Innan jag for
hemifrån, hade jag beslutit att åtnöjas med den lott af jordisk
välmåga som himmelen redan behagat tilldela mig. Jag
umgicks utan fjäs med alla, men vördade ingenting annat
än dygden, och därföre var jag ofta rätt så angelägen om en
vän i vadmal som en gynnare i purpur. Jag kunde väl icke
undgå att äfven i denna delen några gånger ställas på prof»
huru fast jag var i min föresats eller huru färdig att rygga
min lofven, då man med smicker och beröm ville ställa
mig på det hala och intala mig att emottaga någon slags
befordran. Men som jag var ovärd det ena, afslog jag äfven
det andra och erfor därvid att en märkelig förnöjelse intog
mig själf. — Sysslan var mitt rätta tidsfördrif. När
slöjde-slammer och -buller upphörde, gaf midnattens lugn mig de
roligaste arbetsstunder. Jag satt ofta och skref vid min
pulpet, tills jag fick släcka mitt ljus vid mitt arbete, då den
nya dagen gjorde det onyttigt, och ibland stack den härliga
morgonsolen själf med sina eldfargade strålar mig uti ögonen,
sedan fåglame i en nära liggande trädgård öfver en timmes
tid spelt för dess ankomst. — Mitt bord bågnade icke af
mat, och duken fläckades icke af många slags viner. Jag
J) Detta samma uttryck förekommer såväl i själf biografin (Pol. Skr.y
s. 437) som i talet på Gustaf III:s kröningsdag (jfr nedan, sid. 261).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
