Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarmed Chydenius afslutar sin kritik af den rådande
bankhushållningen. «Det bör därför», säger han, «ingen undra
på att allmänhetens missnöje blir odrägligt, när hvar
medborgares pengar och varor gå ifrån honom, utan att få veta
hvarest de läggas, huru de förvaltas och om de någonsin
honom mera kunna tillställas, och [när han] af fruktan att
anses för myterimakare nödgas för allt det han i redbart
mynt skulle ega, hålla till godo några ark papper, som lofva
det de ej hållit, och tro dem vara svarande mot allt det
han mistat».
Det mest omfattande och på samma gång det
märkligaste är svaret på den tredje frågan, om «tjänstefolkets»,
d. v. s. arbetsklassens, ställning.
Chydenius polemiserar i denna uppsats med dem som
mot svårigheterna att erhålla arbetsfolk till billiga löner velat
skydda sig genom lagstadganden om en bestämd årslön för
legohjonen samt om dessas fördelning genom lottning
mellan husbönderna. Sådana åtgärder kunna vara nog så
bekväma för mången husbonde, «förblindad af en understucken
egennytta att utan afseende på sitt förhållande emot
tjänstefolket få vara så väl berättigad att få dem som någon annan
för ett ganska skäligt pris». Men det är icke för dessa
personer allenast som lagen är till. «Ett sällt rikes frihet»,
säger Chydenius, «består ingalunda däruti att en eller annan
af medborgarne eger några särskilda förmåner, då andra
arbeta under någon slags träldom; men när den ringaste
undersåte i ett samhälle far under en säll regering med lika
fria händer som den yppersta, jämte det allmännas, söka
sitt eget väl, då bör det först heta frihet. Och som en
sådan medborgarnes gemensamma frihet är våra helgade
grundlagars hufvudögnamärke, bör allt det som stöter
däremot anses såsom ett inbrott uti själfva grundlagen».
Detta är den politiska basen för Chydenii åsikter i den
tidens arbetarefråga. Men Chydenius vill äfven ekonomiskt
bevisa att de i frågan väckta förslagen äro obilliga och
outförbara, att «detta läkeplåster på så gammalt sår», för att
anföra hans egna ord, «lägger grunden till en frätande kräfta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
