Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Betydelsen af Chydenii arbete på detta område
klargöres kanske bäst af en statistik öfver koppympningen i
Sveriges rike vid 1766 års slut. Af hela antalet ympade
personer, som då ännu uppgifves till blott 1038, hade ej
mindre än 403 eller 39% ympats i Österbotten.[1] När
Gjöhvell i sin Svea Rikes Krönika vid omnämnandet häraf
för egen del tilläde reflexionen att «Finland tillegnar sig
häruti ett särdeles företräde»[2], så träffade denna smickrande
anmärkning i icke ringa grad Anders Chydenius. Visserligen
hade han icke själf, så vidt vi känna, verkställt ympning[3],
men han hade med sitt upplysta nit och tack vare sitt höga
anseende som församlingsherde, äfven med risk att förlora
det[4], först i Österbotten och hela Finland lyckats skingra
folkets fördomar och sålunda möjliggjort koppympningens
antagande af allmogen äfven annorstädes, dit underrättelsen
om hans församlingsbors exempel spridt sig.
Det var, såsom bekant, i början af 1760-talet
Chydenius begynte sin egentliga skriftställare verksamhet. De
första tryckta skrifter af honom hänförde sig till den praktiska
ekonomin; med skriften om folkutflyttningen, författad år
1763 och tryckt år 1765, beträdde han den politiska
ekonomins område.
Bland Chydenii efterlämnade papper finnes ett
manuskript, som vid en yttre jämförelse med de öfriga synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
