- Project Runeberg -  Lärobok i telegrafi /
514

(1878) [MARC] Author: Carl Alfred Nyström - Tema: Telecom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•514

tände, om ock en leverantör icke vill kontraktsenligt åtaga sig någon bestämd
utfästelse i afseende på densamma. Exempelvis kan anföras, att specifika
ledningsförmågan hos en tråd, som enligt föregående tabell vore att närmast
hänföra till Jtä 9, befunnits förhålla sig till specifika ledningsförmågan hos en tråd,
som vore närmast att hänföra till M 14, likasom talet 100 förhåller sig till
talet 133. Vore de särskilda jernsorterna lika i elektriskt afseende, skulle
trådarne vid undersökning af förevarande slag, oberoende af olika groflek, gifva
ett och samma tal såsom uttryck för specifika ledningsförmågan.

§ 166. Den på stolparne upplagda tråden abc (fig. 314) bildar en s. k. kedjelinie.
Spänningen s, stolpdistansen eller spännvidden e, trådens längd l, dess vigt per längdenhet g
och sänkningen db — k stå till hvarandra i det förhållande, som uttryckes genom formeln

n

k =

4 V 4 s2 — g*.e2

Emedan inverkan af trådens vigt betyder föga i jemförelse med inverkan af spänningen,
kan qvantiteten g2. e2 negligeras vid sidan af 4 s2; hvarigenom formeln förenklas till



g - e’
8./

(1)

Fig. 314.

Af denna formel finner man
tydligen, att, ju större (starkare)
spänningen («) göres, desto mindre blir
sänkningen (k). Spänningen får emellertid
ej göras så stor, som trådens
hållfasthet mot afslitning sknlle kunna
medgifva; ty om tråden utsättes för sådan
påkänning, blefve han spänd utöfver
den s. k. elasticitetsgränsen, d. v. s.
den förlängning, som uppkomme till
följd af spänningen, skulle ej gå
tillbaka, när denna upphörde. Utom det,
att en påkänning utöfver
elasticitetsgränsen i allmänhet ej bör ega rum, förefinnes i förevarande fall särskild anlédning att
undvika densamma.

Vid köld sammandrages tråden, till följd hvaraf dess sänkning mellan stolparne
minskas. Att spänningen ökas, när sänkningen minskas, finna vi genom att lösa förestående
eqvation i afseende på s. Vi erhålla nemligen då:

-fcr ............................................<2>

Om tråduppläggningen egde rum på sommaren samt spänningen gjordes sådan, att
påkänningen å tråden vintertiden öfverskrede elasticitetsgränsen, kunde tråden komma att förlängas
så mycket, att dess sänkning nästföljande sommar ej allenast blefve större än den vid första
uppläggningen gjordes, utan till och med större än den då hade bort göras. Tråden skulle
då kunna behöfva spännas om.

Spänningen inom elasticitetsgränsen beräkna vi till minst en fjerdedel af trådens
absoluta styrka. Tråden upplägges emellertid försigtigtvis så, att han vid starkaste köld ej blir
ntsatt för större påkänning än den, som skulle förorsakas genom belastning med omkring
en fjerdedel af den största tyngd, tråden vid afprofuing visat sig förmå bära utan att afslitas.

Med antagande af den hållfasthet, som på sid. 510 är upptagen för en tråd om 4,3
millimeters diameter eller 581 kilogram, bör alltså en dylik tråd uppläggas så, att han ej
blir utsatt för större påkänning än 145 kilogram eller i rundt tal 140 kilogram. Tagande
metern till längdenhet, finna vi lätt af tab. å sid. 513, att vigten per meter af i fråga varande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cantele/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free