Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•508
jernoxiderna i malmerna, blandas dessa med vissa ämnen (flussmedel) såsom
kalksten, qvarts m. fl., när de inläggas i de stora ugnar (masugnar), i hvilka
de smältas. Blandningen af malmen och flussmedlet (beskickningen) lägges då
i hvarf eller lager, omvexlande med kol. Allt efter som massan för
bläster-elden smälter ned och vid ugnens öfre öppning sjunker, påfylles ugnen uppifrån
med nya hvarf af beskickning och kol. Kolet syrsättes vid förbränningen till
koloxid, hvilken ytterligare syrsättes till kolsyra. Härvid tillsläppes syre från
jernets syreförening i malmen. I den nedre och hetaste delen af ugnen blir
det sålunda reducerade jernet flytande och samlar sig der på botten. Emellanåt
utsläppes det flytande jernet ur ugnen och ledes derifrån i formar vanligen
af tackjern (kokiller). Gångarten smälter tillsammans med flussmedlen till slagg,
hvilken flyter ofvanpå jernet samt gång efter annan aftappas och stundom
formas till slaggtegel o. d.
Det på förenämnde sätt i tackor eller s. k. galtar erhållna jernet kallas
tackjern. Det är emellertid ännu ej så beskaifadt, att det kan förarbetas genom
smidning; endast till gjutgods kan det begagnas. För att befria det från kol
och åtskilliga föroreningar samt göra det smidbart, smälter man tackjernet
tillsammans med jernoxidulrik slagg (färskslagg) under starkt lufttillopp. Denna
färskningsprocess sker antingen i härdar för bläster (lancashirsmide,
franche-comtésmide, wallonsmide) — hvarefter de sålunda erhållna »färskorna» i samma
ugnar nedsmältas till en större klump (smälta) — eller i flamugnar (puddling)
under afpassadt lufttillträde — hvarvid jernet erhålles i en mängd s. k.
puddel-bollar af lösare och mera slaggblandad beskaffenhet än det i härd beredda
smältjernet. Det efter ena eller andra metoden beredda jernet är nu smidigt
och uträckes antingen under hammare eller i valsverk efter föregående vällning
(uppvärmning till stark hvitglödgning).
En annan färskningsprocess, hvilken på de sednare åren blifvit mycket
använd, är Bessemermetoden, medelst hvilken färskningen försiggår på det sätt,
att en stark komprimerad luftström pressas genom flytande tackjern, hvarvid
kol, kisel etc. oxideras genom luftens syre. Den färdiga bessemermetallen gjutes
i kokiller. De på detta sätt erhållna »götena» uträckas på samma sätt som
smältjernet.
Under det att kolhalten hos tackjernet kan uppgå ända till 5 % eller till
och med mer, utgör den hos stångjern vanligen Vio e"ei’ derunder. Stål är
mindre kolhaltigt än tackjern, mera kolhaltigt än stångjern. Stålets kolhalt
varierar mellan 0,3 och 1,8 %.
Det är i synnerhet tvenne ämnen, som, när de förekomma i stångjernet,
om ock i ytterst ringa mängd, väsendtligen inverka på dess användbarhet,
nemligen svafvel och fosfor. Svaflet gör jernet »rödbräckt», d. v. s. för smidning
vid brunvärme smular det sönder och blir »bråkigt». Fosforn åter gör jernet
»kallbräckt», d. v. s. det springer lätt af i köld. Fosfor inverkar dessutom på
jernets hårdhet på samma sätt som kol.
En vigtig egenskap vid stångjernets bearbetning är dess svetsbarhet. Tvenne
jernstycken, hvilka upphettas till hvitglödgning, bli nemligen så mjuka, att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
