Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Kabeltelegrafering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•401
så inrättad, att det är den positiva ströminsläppningen, som åvägabringar den
egentliga teckenbildningen, såväl prickar som streck; ändamålet med den
negativa ströminsläppningen är deremot att reglera liniens laddning före hvarje
positiv ströminsläppning.
Med begagnande af Wheatstone^ transmitter erhåller man sålunda
teckenkurvorna åt samma håll; och kunna de båda slagen af teckenelementer
särskiljas från hvarandra endast på grund af deras olika utsträckning. Enär
emellertid Wheatstone förbrukar mera tid för bildandet af strecks-kurvorna än för
bildandet af prick-kurvorna, då deremot vid vanlig rekordertelegrafering ej åtgår
mera tid för det ena än för det andra slaget teckenelementer; torde
Wheatstone^ apparat ej kunna anses såsom den med hänsyn till snabbtelegrafering
af rekorderskrift ändamålsenligast inrättade, ehuru samma apparat är för
snabbtelegrafering af morseskrift den fullkomligaste hittills kända.
Emellertid är Wheatstone^ apparat ganska mycket använd för
frambringande af det slag af rekorderskrift, som här ofvan blifvit antydd.
§ 132. Man har ock i sednare tider inrättat apparater för avtomatisk
snabbtelegrafering af morseskrift medelst omkastade permanenta strömmar utan
kompensation. Assistenten Carlander i Stockholm samt mekanikus O. A. Ericsson
i Göteborg hafva, hvar för sig, konstruerat en apparat af förevarande slag.
Båda dessa apparater äro, i afseende på tillställningarne för batterislutningar ne,
så till vida öfverensstämmande med äldre apparater för snabbtelegrafering utan
användande af kompensationsströmmar, likasom ock med den mera fullkomnade
Wheatstone’s-apparaten, att batterislutningarne bestämmas genom urhuggningar
ur en pappersrimsa. Från de förra skilja de sig emellertid derutinnan, att då
å de äldre apparaterna den eller de metallspetsar, som inträffa i en dylik
ur-huggning, med en å andra sidan om papperet befintlig ledare bilda den
kontakt, hvaraf ströminsläppning i linien i såväl ena som andra riktningen
betingas, så tjena å ifrågavarande nyaste apparater urhuggningarne till att bestämma
rörelsen af en axel, som under sin oscillation åvägabringar de erforderliga
omkastningarne af batteriets polriktning. Skiljaktigheten i förevarande afseende
med Wheatstone’sapparaten åter består derutinnan, att då å denna apparat den
egentliga begränsningen af tidsintervallerna för ströminsläppningarne betingas
af urverkets gång, samma begränsning å de nyaste apparaterna beror af
ur-huggningarnes konturer å papperet. D. v. s. ett hål å Wheatstone’s-rimsan
kan få förskjutas något, utan att missbildning af elementartecknen derigenom
uppkommer (för så vidt ej förskjutningen är så betydlig, att nålen icke träffar
in uti hålet). Ofullkomlig punsning för de nyssnämnda apparaterna föranleder
deremot, i fråga om morseskrift, missbildning af tecknen.
För Carlanderska apparaten sker punsningen på sådant sätt, att
urhuggningarne, hvilka göras midt i pappersrimsan, bilda vanlig morseskrift. De
cirkelrunda hålen, hvilka motsvara prickarne, äro dock till diametern något större
än de sednare. Likaledes äro de aflånga urhuggningar, som motsvara strecken,
något bredare än dessa. Utefter urhuggningsraden å rimsan, hvilken vid
telegraferingen föres fram på vanligt sätt medelst urverk, släpar ena ändan af en
Nyström. Lärobok i Telegrafi. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
