Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Bokstafstrycktelegrafer; kemiska och kopieringstelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•363
telegrammer i timmen. I medeltal expedieras dock endast 30 à 40. Under
kortare arbetstid, t. ex. 20 à 30 minuter, expedierar man ofta 1 telegram i
minuten; och vid ett tillfälle har man under 1 timme expedierat 54
telegrammer, af hvilka ett innehöll 69 ord.
Den del af pappersrimsan, som tagit upp telegrammet, klippes till passande
längder och uppklistras på en telegramblankett, hvilken sedan tillställes
adressaten. Telegrammets omskrifning på mottagningsstationen undvikes således.
Man påstår, att på illa isolerade linier Hughes apparat går i allmänhet
åtminstone lika bra som Morses.
Hughes apparat hör obestridligen till de sinnrikaste föreningar mellan
elektrisk och mekanisk kraft; men just denna omständighet har utgjort förnämsta
hindret för apparatens mera allmänna användning. Den precision, apparaten
fordrar, och den ansträngning, som behöfs för att hålla densamma i verksamhet,
taga tjenstemännens både själs- och kroppskrafter betydligt i anspråk. Derföre
är det ej att undra på, att de varit benägna att föredraga morseapparaten,
isynnerhet då de äro af gammalt förtrogne med den. Emellertid är Hughes
apparat numera i utlandet mycket allmänt använd.
För apparatens raska skötande arbeta 4 tjenstemän samtidigt, 2 på
hvardera stationen. Då har å linier med särdeles stor korrespondens Hughes
apparat afgjordt företräde framför morseapparaten. Man hinner nemligen att med
den expediera 2 à 3 gånger så mycket som med Morse’s. Der åter med Morses
apparat korrespondensen godt hinnes med, är ett utbyte ändamålslösa såvida
man ej åsyftar att genom sådant kunna undvika eljest erforderlig natt-tjenst.
§ 118. Hittills hafva vi omnämnt endast sådana telegraferingssystem, som
grunda sig på den plektriska strömmens fysiska verkningar. Emellertid har
man ock för telegrafering begagnat sig af strömmens kemiska verkningar. Vi
veta, att när den elektriska strömmen passerar en vätska, som icke (såsom t. ex.
qvicksilfver eller brom) utgöres af en enkel kropp, så sönderdelas denna vätska.
För att kunna inom telegrafien tillgodogöra strömmens kemiska verkningar,
måste man begagna en sönderdelningsvätska af sådan beskaffenhet, att
sönder-delningsprodukternas färg blir tydligt olik vätskans. Med en sådan vätska
in-dränkes pappersrimsan, hvilken derigenom blir ledande. Kimsan är rörlig
ungefär som på morseapparaten; och ett stift släpar mot henne. Från detta stift
tager strömmen sig väg genom rimsan till en under henne befintlig metall
o. s. v.; hvarigenom vätskan i rimsan sönderdelas vid stiftets spets och en mörk
utfällning bildar sig i papperet under den längre eller kortare tid
ledningskedjan hålles sluten. När ledningskedjan öppnas, upphör strömmens cirkulation,
så ock sönderdelningen och utfällningen i rimsan. Sålunda kan man, genom
att omvexlande öppna och, längre eller kortare tid, sluta kedjan, frambringa på
rimsan de vanliga morsebokstäfverna.
Ar 1843 erhöll Bain patent i England på sin elektrokemiska telegraf, som
ännu används på ett och annat ställe så väl der som i Amerika. Men inom
Österrike lia de kemiska telegraferna erhållit sin mesta användning, der införda
af telegrafdirektören D:r Gintl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
