Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
yta, kallas »laddningsström». Om vid mottagningsstationen tråden är afbruten,
blir laddningsströmmen betydligt starkare än annars, förutsatt att tråden för
öfrigt är väl isolerad. I detta fall motverkas nemligen laddandet ej af ett
kontinuerligt urladdande.
Om tråden är temligen lång, och telegraferingen sker temligen fort, så
hinner han ej, under mellantiden mellan de på hvarandra följande
batteri-slutningarne, urladda sig fullständigt genom den vid mottagningsstationen
befintliga föreningen med jorden. Urladdningsströmmen skulle således komma att
sammanbinda tvenne på hvarandra följande hufvudströmmar till en kontinuerlig
ström, visserligen något varierande i styrka, men måhända likväl äfven under
mellantiden mellan batteriets slutningar stark nog att hålla elektromagnetens
ankare nerdraget. Derigenom att häfstången under denna mellantid kommer i
beröring med klacken, och liuietråden sålunda äfven vid afsändningsstationen
förenas med jorden, ernås den fördelen, att urladdning eger rum vid trådens båda ändar.
Man inser häraf lätt, hvarföre, vid telegrafering på långa sträckor, de
särskilda tecknen ej böra följa för hastigt på hvarandra, och häfstångens beröring
med klacken ej får vara af för kort varaktighet.
§ 26. Relaisen visas i fig. 42;
dess elektromagnet samt hafstång och
städ m. m. synas från sidan, plinten
och ytterkontakterna uppifrån.
1’tter-kontakten a. är i förbindelse med
städet, b med häfstången samt c och
d med elektromagneten.
Relaisen används, såsom redan
förut blifvit nämndt, för att
emottaga den jemförelsevis svaga
linie-strömmen samt, med tillhjelp af ett
lokalbatteri, på skrifapparaten
likasom öfverflytta strömmens verkan, der apparaten ej är tillräckligt känslig, för
att af linieströmmen direkte sättas i rörelse.
Wheatstone, uppfinnare af den i England länge använda nåltelegrafen, var
den förste som begagnade
re-lais, nemligen till den
väckare-klocka, medelst hvilken
telegraferingens början gafs
tillkänna. Ifrågavarande
instrument blef derefter under en
lång tid ett af de
hufvudsakligaste instrumenterna för
Morsetelegrafering på långa
distanser.
Relaiserna konstrueras dels med stående, dels med liggande, dels med fasta,
dels med rörliga elektromagneter.
Fig. 42.
Fig. 43. <
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
