Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 38. Röda stugan i Rysstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det. Med de båda pojkarne som förtrupp, gick marschen
raskt, helst spåren efter de fyra hästarne voro lätta att
urskilja i den lösa och grusiga väg, som de förföljda
tagit, nämligen den vanliga kyrkvägen från Skärsnäs öfver
Boana och Grönhult till Vånga kyrkoby.
Först i den senare uppstod någon svårighet. Här
hade äfven andra hästar passerat och korsat de spår man
följde, men gästgifvaren hade observerat, att en af de
förföljdes hästar hade endast en half sko på ena foten, och
till följd häraf blef det lätt att öfvertyga sig om, att de
slagit in på vägen mot Oppmanna.
Vägen från Vånga till Oppmanna leder öfver en
ganska hög och skogbevuxen ås, hvilken skiljer den öppna
bygden kring Vånga kyrka från den bördiga och odlade
dal, i hvilken Oppmanna folkrika kyrkoby ligger. På
det ställe där vägen skär denna ås ligger byn Rysstorp,
bestående den tiden, liksom nu, af endast några få
gårdar. Här delar sig dessutom vägen i tvenne grenar, af
hvilka den ena leder till Oppmanna och den andra
nordligare till Arkelstorp.
Sedan man hunnit upp på åsen, blef vägen hårdare,
och det visade sig allt svårare att skilja de förföljdes
spår från andra vägfarandes.
Här gjorde man halt och öfverlade.
»Om, sade gästgifvaren, det varit deras afsikt att
färdas endast nattetid, såsom Jöns Hornsked säger sig
ha hört, så kunna de svårligen ha hunnit längre än hit,
enär solen går upp vid fyratiden. Och i så fall ha de
säkert sökt sig ett gömställe å den här skogiga åsen, ty
vare sig de ämna färdas åt Arkelstorp eller Oppmanna,
så ha de härefter en öppen, folkrik bygd att passera,
innan de åter komma in i skogens dunkel. Och i
Oppmanna socken ha dessutom snapphanarne, efter hvad jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
