- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
302

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 30. Fångenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finnas här, och utan tvifvel skola de göra sitt bästa för
att gripa oss. Emellertid tror jag att vi göra klokast i
att ro på, så länge natten varar, och därvid företrädesvis
hålla oss åt öster, ty en aning säger mig att det är mot
den östra stranden, Lille-Mats’ högkvarter, som flickorna
blifvit förda. Kanske skall lyckan därunder åter föra
oss på ett spår.

»Men är det icke snarare», invände ryttmästar Hård,
»till Göingehöfdingen än till Lille-Mats de blifvit förda?
Och han har ju nu skilt sig från de andra
snapphaneanförarne.»

»Visserligen», återtog gästgifvaren, »men jag har
hört att Göingehöfdingen och Lille-Mats åter blifvit
vänner, och i så fall är det icke otroligt att Göingehöfdingen,
hvilken, så vidt jag vet, icke bildat något eget
snapphaneband, åtminstone icke något af någon vidare
betydenhet, slagit sig ihop med Lille-Mats, hvars band lär
vara det största inom hela snapphanehären. Och ingen
plats kan vara lämpligare för att sätta sitt rof i säkerhet
än just den vilda, skogiga, af vattendrag och
svårtillgängliga pass uppfyllda gränstrakten mot Blekinge.»

Häremot hade ingen af de öfriga något att invända,
och rodden fortsattes, hvarunder två och två af männen
skiftades till att ro.

Så hade rodden fortgått mer än en timme, och de
hade just passerat det långa, smala näs, som vid Norra
Mjönäs skjuter ut i Immeln, då Mårten, hvilken höll
utkik i fören, hviskade:

»Det glimmar en eld där borta på holmen för ut.»

Roddarne hvilade på årorna och alla i båten sökte
att med sina blickar genomtränga det tilltagande mörkret,
hvilket ytterligare försvårades af dimman. Båten hade nyss
passerat en holme, men genom dunklet hägrade konturerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:19:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cagoing/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free