Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 15. En försmådd friare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmare blefve det, om Ryding beslöte sig för att på
gamla dagar slå sig i ro på sin egendom Hofgården i
Qviinge, hvilken han för några år sedan inköpt. Då
vore ju Anna i tillfälle att snart sagdt dagligen se om
sin far.
Det skulle kanske klandras, menade han, att han,
den mognade mannen, som varit gift en gång förut och
hade tvenne barn i sitt första äktenskap, giljade till en
så ung flicka, men hjärtats röst läte icke undertrycka sig,
och för öfrigt ansåg han, att det för fadern borde vara
mera betryggande att anförtro sin dotters öde åt en man,
som hade lifserfarenhet och redan brutit sin bana, än åt
en yngling, hvars framtid vore osäker att bygga på. Han
hade länge i hemlighet älskat Anna, men tveksam om
sin värdighet att hemföra en så stor skatt, hade han dag
efter dag uppskjutit att öppna sitt hjärta. De osäkra
tiderna, de många faror som hotade en ung flicka, om
hennes naturliga stöd oförmodadt fölle ifrån, samt
slutligen hans egen längtan, hvilken ej mera läte sig betvingas,
hade dock nu förmått honom att bryta tystnaden och i
denna viktiga sak vända sig till sin högt vördade och
värderade vän Lars Ryding, innan han talade vid Anna.
Det är ju föräldrarnes förutseende och vishet som bygga
barnens lycka, och därför ansåg han sig i främsta
rummet skyldig att inhämta faderns samtycke.
Sivert Gren kunde, hvad fadern anginge, aldrig ha
valt en lägligare tidpunkt för sitt frieri. Senast i natt
hade han ju varit mycket bekymrad för sin dotters
framtid och beslutit att offra sin faderliga själfviskhet för sin
dotters lycka. Och så därtill de där naggande farhågorna
att dottern skulle fatta tycke för den unge adelsmannen,
som ägnade henne en så trägen hyllning, och därigenom
bli olycklig för hela sitt lif. Han hade ju nyss beslutit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
