Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dess förnämsta märkvärdighet är, att den siste manlige ättlingen af den
lysande Folkungaätten, drottning Margaretas son Olof, här afled 1387. Från
Skanör till Falsterbo sträcker sig utmed kusten en tämligen bred vattengraf,
som kallas Flommen och tydligen fordom tjänat till hamn för sillfiskarenas
småbåtar. Hela trakten kring Skanör och Falsterbo består af flygsand, som
icke blott uppgrundat och till en del igenfyllt dessa grafvar och forntida
hamnanläggningar, utan allvarsamt hotar att begrafva den senare staden under
sina yrande drifvor.
Från de båda städernas välmaktstid kvarstå ännu de rymliga kyrkorna,
af hvilka Skanörs är försedd med en låg och mörk, antagligen blott till
grafhvalf använd krypta, och Falsterbo kyrka, som är både äldre, större och mer
vördnadsbjudande än Skanörs, har ett 18 meter högt torn. Ett besök i de
två städerna är ej utan intresse. Särskildt väckes ett egendomligt intryck af
den skarpa motsatsen mellan deras närmaste ökenartade omgifning, Skanörs
ljung, som räcker en fjerdingsväg utom staden, och den bördiga trakt, som
sedan vidtager.
Den tre mil långa vägen mellan Skanör och Malmö fortgår, när man
väl kommit öfver Skanörs ljung, genom en slättbygd, öfversållad med byar
och kyrkor och svällande af frodighet, så att man, enligt Geijers bekanta
yttrande, nästan »tycker sig se, hur limpan växer». Skogsdungar saknas,
men utmed de flesta vägarna äro träd planterade. Genom häckar, mest af
pil, är hela slätten delad i rutor af skiftande grönska. Närmast söder om
Malmö är den goda stadsjorden, magistratsjorden, använd till
trädgårdsanläggningar, som göra denna sida af stadens omgifningar mera leende och
tilltalande än de andra. Ett stycke sydväst om Malmö ligger vid hafskusten
det folkrika fiskeläget Limhamn med kalkbruk, cementfabrik och åtskilliga
andra fabriker samt järnvägsförbindelse med Malmö.
Malmö är en af Sveriges äldre städer: före 1300-talet låg det vid den
nuvarande förstaden Södra Värn, som också kallades Öfre Malmöghe, sedan
en yngre stad byggts på området intill stranden. Malmö, liksom flera andra
af Skånes kuststäder, har det under medeltiden indräktiga sillfisket att tacka
för sin uppkomst och äldsta utveckling. Tyskarne, som redan på den tiden
visste att hålla sig framme, där någonting var att förtjäna, voro ock de som
här skördade största vinsten af det rika fiskafänget. Stadens äldsta
försvarsverk utgjordes endast af jordvallar och grafvar. Konung Erik XIII
befalde likväl alla husägare i Malmö att till säkerhet för det kungliga slottet,
som då anlades på hans egen bekostnad, uppföra en ringmur kring staden
och slottet, hvilka befästningar, som synas ha blifvit färdiga vid medlet af
1400-talet, ytterligare förbättrades af konungarne Kristian I och Kristian II.
Borgmästaren Hans Mikelsson, som lefde under den sistnämnde konungens
regering, inlade i synnerhet stora och för den tiden ovanliga förtjänster om
Malmös befästande och bebyggande. Det var också han, som lät uppgräfva
Östra sjön eller Rörsjön, hvilken i hög grad bidrog till stadens skyddande
från landsidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
