Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är allt hvad tiden lämnat kvar af det fordom vördade och rika klostret.
Men mera än genom sina historiska minnen har Dragsmarks kloster blifvit
bekant genom den vackra sägnen om Axel och Valborg. Enligt denna skulle
Dragsmark varit skådeplatsen för dessa båda älskandes romantiska saga, som
i korthet lyder sålunda:
»På Hultås, en gård i Dragsmarks grannskap, bodde i fordomtima den
sköna Valborg Ingemarsdotter, hvilken redan i barndomen älskades af sitt
syskonbarn, den ridderlige Axel Tordsson. Under det denne tjänade i kejsarens
hof för de gyllene sporrarne, samlade den unga tärnans allt mer
uppblomstrande skönhet omkring henne en skara tillbedjare, främst ibland hvilka den
norske konungasonen Håkon stod, med maktens och bördens lysande
företräden på sin sida. Träffad af ryktet härom, skyndade Axel, som nu vunnit
ära och namn, tillbaka till fäderneslandet, återfann sin barndomsbrud
älskligare, men icke mindre trofast än förr, och förnyade med henne de forna
ederna om evig trohet och kärlek. Men utom det att de båda älskande voro
nära besläktade, hade de blifvit af samma faddrar burna till dopet och voro
således dopsyskon, och af denna tillfällighet begagnade sig den försmådde
konungasonen för att tillfredsställa svartsjukans och det sårade högmodets
kraf. En tjänstvillig munk framdrog en förut i Norden okänd påflig bulla,
som förbjöd äktenskap emellan personer, som befunno sig i denna andliga
släktskap (gudsifjar), och på grund af denna tvingade prins Håkon
prästerskapet att högtidligen upplösa förbindelsen mellan Axel och hans trogna brud.
Det skedde inför högaltaret i Mariakyrkan, i hofvets och kapitlets närvaro, i det
biskopen med ett svärd sönderskar den duk, de båda älskande fränderna höllo
emellan sig, till ett tecken, att det band, som hittills förenat dem, nu var
för evigt slitet. Med den hjältemodiga ståndaktighet, hvaraf endast en ädel
kvinna är mäktig, och dock trogen sin kärlek, bar den olyckliga värnlösa
jungfrun sitt öde, under det riddarens mod sviktade. Men Håkon fick icke
länge njuta frukten af sin föga konungsliga bragd. Inom kort blef örlig i
landet, och härbudet kom äfven till herr Axels gård. Glömsk af forna
oförrätter, skyndar den ädle att erbjuda sin arm åt den furste, som beröfvat
honom hans lefnads lycka. På Fidje hedar i Lyse socken på det närliggande
Stångenäs stod striden. Håkon stupade och Axel hämnades hans död, men föll
själf i segerns stund dödligt sårad till jorden. Han befallde då sina män att
föra honom öfver till Dragsmark, men han dog under vägen med den älskades
namn på sina läppar. Vid Lökås i Bokenäs socken utvisa två stenhällar det
ställe, där han uppgaf sin ridderliga anda. Vid underrättelsen om herr Axels
död lät den sörjande Valborg viga sig till himlens brud och helgade i
Dragsmarks kloster [1] sina återstående dagar åt minnet af sin älskade barndomsvän.
Där genomlefde hon ännu i den trånga cellen många långa år, innan döden
gjorde ett slut på hennes lidande» [2].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
