Genom Sveriges bygder / 116 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västmanland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man reser från Arboga snedt öfver Västmanlandsslätten till Sala, är
Hed- eller Köpingsåsen. Den börjar i Västanfors och Gunilbo på Dalgränsen, följer
Hedströmmens östra sida, tills den i grannskapet af Köping går öfver till
Köpingsåns västra brädd, och följer så denna till Mälaren; på åtskilliga holmar
och näs i Mälaren spåras samma ås, och på andra sidan Mälaren fortsattes
den genom Karlskyrka in i Eekarne i Södermanland. Den andra,
Ramnäs- eller Kolbäcksåsen, börjar vid Åmänningens södra strand, följer Kolbäcksån,
än på västra än på östra sidan, och fortsattes söder om Kvicksund inåt
Södermanland. Badelundsåsen, den ansenligaste af dem alla, inkommer i
Västmanland från Dalarne i två grenar, som förena sig vid Sätra, hvarefter åsen,
än växande, än aftagande i höjd, framstryker i sydostlig riktning genom
Hubbo och Badelunda socknar, en half mil öster om Västerås, till
Mälaren, där den utskjuter i flere öar och holmar, samt fortsättes inom
Södermanland i Kjulaåsen.


Rullstensblock.

Huru sandåsarna uppkommit är en fråga, som länge sysselsatt de lärdes
skarpsinnighet. Den svenske geologen Sefström betraktade
dem hufvudsakligen som märken efter
en rullstensflod, och den engelske vetenskapsmannen Lyell har ansett dem
för strandbankar, uppdrifna genom hafsströmmar vid kusterna. Numera kan
ej längre betviflas, att Sverige, liksom Grönland, varit i en aflägsen forntid
betäckt af ofantliga glacierer, hvilka åstadkommit de många geologiska
förändringar, såsom djupa repor i bergen, ofantliga stenblocks nedflyttning till
slättlandet med mera, hvilka man förr hade så svårt att nöjaktigt förklara.
Det är därför ock det naturligaste att hänföra grusåsarnas bildning till
samma naturkraft. Det ligger alls ingen orimlighet i det antagandet, att
Skandinavien en gång varit inhöljdt i ett sammanhängande istäcke, liksom
Grönland, då vi med säkerhet kunna påstå, att om Grönland småningom
befriades från sitt isomhölje, man på dess yta skulle kunna iakttaga samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>