Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med en basrelief i sandsten af professor Göthe, är rest öfver riksmarskalken
Axel von Fersen, som mördades vid det i Stockholm tillställda upploppet
den 20 juni 1810.
På sydligaste udden af halfön mellan Sko- och Sigtunafjärdarna samt
Garnsviken ligger Sigtuna, fordom en af Sveriges rikaste och präktigaste
städer, men i våra dagar en obetydlig plats med föga öfver 500 invånare.
Det gamla hedniska Sigtuna låg på västra sidan om farleden vid Signildsberg,
som ännu på 1600-talet kallades För sigtuna och förut Fornsigtuna. Den
nuvarande staden blef i början af kristna tiden säte för Svealands förste
biskop och hade under sin blomstringstid icke mindre än fem kyrkor:
S:t Pers, S:t Lars, S:t Olofs och S:t Nikolai, efter hvilka större och
mindre ruiner ännu återstå, samt Vårfrukyrkan, som nu begagnas till stadskyrka. Den
tillhörde förr ett här liggande dominikankloster, som var af stor
betydenhet under medeltiden men indrogs 1530. Med Uppsalas uppblomstring
upphörde Sigtuna att vara biskopssäte, och då esterna 1181 plundrat
och ödelagt staden, var dess storhetstid för alltid förbi. Dock hade
den fortfarande en viss betydelse som handelsstad, men efter Stockholms
anläggning tynade äfven handeln så småningom bort.
 |
| S:t Olofs ruin i Sigtuna. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
