Genom Sveriges bygder / 39 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stockholmarne själfva, är Mosebacke, äfven utomlands bekant för den
storartade och härliga utsikt, som man härifrån har öfver den svenska
hufvudstaden. Ett besök där har blifvit betydligt underlättadt genom den så kallade
Katarina-hissen, medels hvilken man på några minuter kan från Stadsgården
förflytta sig upp på högsta krönet af Södermalm, och från hvars utsiktstorn en
ännu vidsträcktare vy än från Mosebacke erbjuder sig. Längre öster ut ligger
Katarina kyrka, Södermalms och i visst afseende Stockholms vackraste kyrka,
uppförd efter ritning af Jean de la Vallée åren 1656–1670. Katarina kyrka
är en korskyrka utan pelare och utmärker sig till det yttre genom en i
Karl XII:s tid byggd dubbeltrappa på södra sidan och sin af fyra småtorn
omgifna, lika lätta som djärfva kupol, om hvilken en alldeles grundlös sägen
berättar, att byggmästaren, skrämd af djärfheten i sitt eget verk, icke vågat
afvakta, huruvida det skulle stå eller falla, utan fruktande det senare
skyndsamt lämnat riket. Den andra af Södermalms kyrkor, Maria Magdalena,
fanns, ehuru i en äldre upplaga, redan i Gustaf I:s tid och blef, som ofvan
nämndes, på hans befallning borttagen. Johan III lät därefter uppbygga en
annan, som förstördes i »Maria brand» 1759, efter hvilken tid den nuvarande
kyrkan tillkommit. Under kyrkogårdens lummiga almar hvila skalderna
E. J. Stagnelius och K. A. Nicander.


Katarina kyrka.
Efter ritning af J. de la Vallée uppförd åren 1656–1670.


Katarinahissen.
Uppförd 1882 af K. Lindmark.

Väster om Katarina kyrka, där allmänna farvägen i forna tider gick
fram öfver Södermalm, ligger Pelarebacken, som fått sitt namn af tre
stenpelare, som de i konung Albrekts tid huserande tyskarne här uppreste till
syndabot för det af dem föröfvade Käpplingemorden Af dessa pelare, som
bestodo af tre höga stenar, på hvilka scener ur Kristi pinohistoria voro
afbildade, finnes nu blott en i behåll, som på Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademiens bekostnad blifvit försedd med en ram och fotställning af gjutet
järn samt å nyo rest på backens östra sluttning.

På Södermalm märka vi för öfrigt: Schönborgska huset vid början af
Götgatan, ett gammalt aristokratpalats från 1600-talet; Navigationsskolan
och Södra teatern, båda på Mosebacke; Danviks hospital, som fordom var
förenadt med ett dårhus, hvilket nu är flyttadt till Konradsberg; Vattenborgen
på högsta punkten af Södra bergen, hufvudreservoar för Stockholms
storartade och dyrbara vattenledning; samt Södra bangården, som före
tillkomsten af sammanbindningsbanan genom Stockholm var ändpunkt för
järnvägarna söder om Mälaren, men nu är blott en godsstation, till hvilken några
sidospår leda fram. – Stambanan fortsätter nämligen genom en under
Södermalm sprängd, 435 meter lång tunnel till den gamla Järnvägen, där hon åter
träder i dagen och på en öfver Riddarfjärden byggd bro fortsattes till
Mälartorget och därifrån vidare öfver Riddarholmskanalen, utefter östra kanten af
Riddarholmen och öfver Norrström på en järnbro till Centralstationen.

I sammanhang med den betydande utvidgning och folkmängdsökning,
som Södermalm ej mindre än andra stadsdelar undergått på senaste tiden,
har mycket gjorts för förbättrandet af dess förut så besvärliga förbindelser
med den öfriga staden. Vid järnvägens anläggning gjordes den forna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>