- Project Runeberg -  Folklif och småberättelser /
169

(1900) [MARC] Author: Victoria Benedictsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurstudie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig fram med sina starka tassar, han reste sitt
stora hufvud, höjde sig ur vattnet och grep efter
den lille. Denne trycktes ned, men vred sig undan
och kom upp igen. Hans ögon mätte afståndet
till stranden, och dödsångesten stod målad i hans
lilla ludna ansikte, han fnös och pustade under
sina ansträngningar, och de små fotterna rörde sig
med feberaktig brådska. Men han hade långt till
båda sidor, och det skulle bli honom omöjligt att
undkomma. Hans räddare tog ännu en ansats och
slöt hans hals i sitt stora gap med ett enda tag.

Jag hörde ett svagt jämmerläte och såg den lille

sjunka maktlös tillhopa. Dock blott för ett ögonblick.
Det uppstod en förtviflad brottning. Den lille tycktes
få öfvernaturliga krafter. Han skrek och plaskade,
han vred och vände sig; och under detta tumult

drefvo de båda mot andra stranden.

Plötsligt skildes de, och den lille dök upp en
aln ifrån den andre. Han simmade med
storansträngning och närmade sig min kant. Newfoundländaren
gjorde sig åter i ordning att fatta tag.

Jag skrek och hojtade för att få honom alt afstå.

Det var som om han förstått mig. Han simmade
omkring ett slag på måfå, steg därefter i land vid
motsatta stranden, där han stannade i vattenbrynet
utan att söka komma upp för stensluttningen. Han
skakade sig, lyfte hufvudet och följde uppmärksamt
den lilles rörelser. Denne tycktes vara alldeles
utmattad; än tog han häftiga simtag, än slappades
de, som skulle de helt och hållet afstanna. Han
hade ännu icke hunnit längre än midt i kanalen.
Fruktan för den stora kamraten hade synbarligen
afhållit honom från att välja den kortaste vägen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:53:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bvfolklif/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free