Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf, Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal - 1. Fiolner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. NOREEN. MYTISKA BESTÅNDSDELAR I YNGLINGATAL. 195
farm, ty of vida (om vars betydelse se nedan s. 197) konstrueras icke med da-
tiv, utan med ackusativ, såsom framgår av de övriga ställen i literaturen, där
ordet har objäkt : Brot af Sigurðark. 5 mono vígská of vida eiðar, Yng-
lingatal 52 uns fótverkr ... vigmiðlong of vida skylde. I en sjenbar mot-
sats härtill står Yt. 31 at Aðils fiorvi vitta véttr¹ of vida skylde. Men -vi
i fiorvi är helt säkert en dittografi, framkallad av det omedelbart följande
vitta ock underlättad därav, att man började (oriktigt, se nedan s . 197) idänti-
fiera det utdöende värbet vida med det jängse vinna (pres. viðr). Insättandet
av det ursprungliga fior kräver emellertid av metriska själ, att första sta-
velsen i Ails är lång. Men just detta skulle man även dessförutan for-
modat i en dikt av Yt:s älder. Sievers har i Beitr. XII, 487 visat, att
den äldre fårmen Adgils är nödvändig i en av Egilssagans stråfer. Jag
tillägger, att samma farm passar också på övriga ställen, där namnet träf-
fas i poesi : Sn . E. I, 396 at Aðils húsom (i Málahóttr), 482 und Aðilse
ock med lätt emendatsjon 484 [en] Aðils Slungne. Emellertid förtjänar
påpekas, att det ursprungliga här kannsje överhuvud icke är namnet
Agils, utan det på flera andra ställen i literaturen förekåmmande Aud-
gisl (fht. Audegisil, under det att Aðgísl, Aðils är att jämföra med fht.
Adegis. Adalgisil). Så vunnes fullständig etymolågisk öfverensstämmelse
mellan Yt:s Ottars-sän ock den i Beowulf såsom Eádzils nämde sånen av
Ohthere. Dåck kann naturligtvis Beowulf här ha det oursprungligare.
Huru som hälst härmed må vara, så förekåmmer en dylik förväksling av
Auð- ock Að- även i fråga om en annan person i samma släkt, nämligen
Aun(
n), om vilken Yt. 24 berättar : knátte ... ána (»gubbars » , se Läffler i
Arkiv III, 188 ock 287, Rietz Ordb . s . 11 ; jfr C. Säve Ynglingasaga, s.
31 ) sótt Aun of standa. Då Snorre talar om Aunn eða Áni ock Flatö-
boken om Ana ens gamla, er vér kollum Aun (under det att Are blått
har Aun icke Aunn! enn gamle), så beror detta på samma miss-
förstånd, som yngre uttålkare begått, då de uppfattat ána som ett Ana;
ett misstag, så mycket förklarligare som det värkligen finnes ett namn
Án(n
) kannsje (?) redan i fisl. tid uttalat såsom i nyisl., d. v. s. Aunn
ock möjligen även ett sällsynt Áne (se Vigfusson i Arkiv III , 287) ,
-
1 Innebörden av detta vitta véttr skall enligt Säve vara " det onda, onda makter" äller
möjligen " ödet, Nornan". Enligt Lund ock Vigfusson skall det avse Adils’ häst. Min mening
är, att det åsyftar Adils’ dis, varigenom sammanhang vinnes med uppjifterna hos Snorre ock
i Hist. Norv., att Adils dog " at disa blóti", " er hann reið um dísar salinn" , " ante ædem Dianæ,
dum ydolorum sacrificia fugeret" (d. v. s. lämnade). Eksämpel på, att diserna döda sin man,
anföras hos Keyser, Saml. afh., s. 308. Adils har sålunda förjäves åffrat åt sin dís. Hännes
svar får han vid hemritten i fårm av döden jenom olyckshändelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
