Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockhoff, O. Konung Harald och Heming. Försök i jämförande sagoforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 KONUNG HARALD OCH HEMING.
O. KLOCKHOFF.
Heming uppmanades af Harald Godvinsson att skjuta den norska konungen,
men nekade, emedan han var bunden af löftet till Sankt Olof. Då Harald
Godvinsson ville, att Heming skulle skjuta så, att Harald Hårdråde blef
igenkänd, skjuter han at konúngs með mölluör ; ok kom á hváptin,
ok læsti örina í holdinu. » Harald Godvidsson skjuter då i » óstinn á
Haraldi konúngi», så att han föll. Sedan sköt Heming Tosti i ögat,
hvilket blef hans bane. (Icel. S. I, s. 377–382).
Härefter följer i Hem. p. berättelsen om Hemings senare öden, men
då något härom ej nämnes i andra framställningar, så uteslutes den.
Såsom alldeles säkert resultat framgår af den föregående undersök-
ningen, att ett nära samband äger rum mellan de tre behandlade fram-
ställningarna af Hemingsagan, eller, med andra ord, att alla tre hänvisa
till en gemensam källa. I det följande skall jag söka visa, hvilken denna
källa varit och i hvilket förhållande de stå till denna och hvarandra.
Betrakta vi först Hem. p. och GA, så finna vi, att de både i afseende
på vidlyftighet och fullständighet i skildringen komma hvarandra närmare
än den norska visan. I det föregående hafva vi haft tillfälle att pápeka
detta förhållande. Här vill jag ytterligare fästa uppmärksamheten särskildt
på den i båda tämligen vidlyftiga skildringen af simtäflan och Hemings
skidfärd utför fjället samt räddning af konung Olof, vidare Hemings och
Haralds resa till England samt parallelismen mellan Lika-Lodin Grönlands-
fararen (Hem . p.) och Galti Islandsfararen (GA) och de onda förebuden
(sid. 135 ). Äfven i enskilda uttryck råder en omisskännelig öfverensstäm
melse. I detta hänseende får jag hänvisa till Hemings svar, då Harald
frågade, hvilka idrotter han kunde, att bågskjutningen försiggick i skogen
(sid. 123 ) , att Heming - i Hem. p. uttalade en önskan att täfla med
Nikulas, såsom i GA Niklas sade sig vilja täfla med Geyti (sid. 129), att
i skildringen af Hemings färd utför fjället GA, v. 70, 71 , delvis nästan ord
för ord öfverensstämmer med Hem. þ. (sid . 132 f.). Allt detta visar otve-
tydigt, att Hem. p. och GA stå hvarandra mycket nära. Något skäl för
att antaga, att den senare är original till den förra, finnes icke. Däremot
tala flere omständigheter. Hem. p. har troligen författats, innan folkvise-
perioden kan anses hafva börjat på Färöarne, och dessutom bär GA spår
af att vara en af de yngre färöiska visorna. Vidare är det tydligt i af-
seende på det historiska sammanhanget i Hem. þ. och GA, att den senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
