Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockhoff, O. Konung Harald och Heming. Försök i jämförande sagoforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. KLOCKHOFF. KONUNG HARALD OCH HEMING. 131
Med orätt synes mig Hammershaimb hafva i linie 4 insatt skíðir i st. f.
skeiðir, som finnes i flere varianter. Vága skeiðir är ett vanligt uttryck,
som betyder våga en färd. De sägner, som äro förbundna med detta
berg, höra egentligen hemma i Olaf Tryggvasons saga. Det var öfverst
på detta fjäll, som Olaf Tryggvason fäste sin sköld, och från detta ned-
bar han en af sina män, som bestigit det, men hvarken kunde komma
upp eller ned. Och äfven en på Färöarne sjungen folkvisa, Tröllini í
Hornalondum (Fær. Kv. II, s. 120) låter samma konung Olaf förvandla i
sten trollen, som där hade sitt hemvist. I denna visa förekommer till och
med en vers, som nästan helt och hållet öfverensstämmer med ofvan an-
förda vers ur GA. Den lyder nämligen (Tröll . í Hornal . , v. 28) :
Hvör hevur teg so djarvan gjört,
tú sigldi fyri Hornið háa ?
tað hevur eingin aftur komið,
her hevur skeiðir vágað.
Mycket talar således för det antagandet, att vers 65 med några föränd-
ringar inkommit i GA från visan om trollen i Hornalanden, men det möter
en mycket vägande svårighet i den omständigheten, att såsom förut är
nämdt, namnet Smalsarhorn, hvilket här torde afses, förekommer i en
variant af GA och att, hvilket är ännu viktigare, detta namn blifvit tilllagdt
fjället i den af þorkelsson uti Sex söguþættir utgifna versionen af Hemings-
sagan. Då sambandet mellan Hem. p. och GA är tydligt och en sådan
likhet, som förefinnes mellan GA och visan om trollen i denna punkt, ej
kan vara tillfällig, nödgas jag antaga, att namnet Hornið (Smalsarhorn)
förekommit i båda dessa färöiska folkvisor. Likheten i uttryck för öfrigt
skulle då bero på ett närmande från ettdera hållet, hvilket må lämnas
oafgjordt ¹.
I den norska visan kallas fjället Snarafjäll. Huruvida därmed afses
något verkligt berg, kan jag ej yttra mig om.
Konungen befaller Heming att visa sin skicklighet i skidlöpning
genom att åka utför berget, men Heming söker komma undan profvet,
I en variant i Grundtvigs samling föregås den vers, som motsvarar v. 65 hos
Hammershaimb, af följande vers:
Hoyr tað, Geyti Áslaksson
lat tær tað bifalla :
nú skaltú renna fjallið tað
Hornið háva kalla!
Denna har dock troligen tillkommit senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
