Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockhoff, O. Konung Harald och Heming. Försök i jämförande sagoforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0. KLOCKHOFF. KONUNG HARALD OCH HEMING. 119
och uti GA, v. 6 :
Ti svaraði Haraldur kongur,
letur í vreiði renna :
er hann ei mín yvirmaður,
tú skalt á báli brenna.
Sättet, på hvilket Harald färdas till Aslak, uppgifves endast i de båda
folkvisorna. I Hem. þ. var det öfverflödigt att omnämna detta, då det
säges, att Aslak bodde på en ö. I denna punkt förete folkvisorna en
anmärkningsvärd öfverensstämmelse. Man jämföre GA, v. 10 :
Vinda upp síni silkisegl
gull við vovin rand,
strika ei á bunkan niður
fyrr enn við Uppland,
med norska visan B, v. 6:
Så vatt dei up sine silkesegl
sa högt i forgylte rá,
dei let inki seglið strike,
för dei Aslak-landið ság.
Detta sätt att uttrycka en sjöfärd är uti folkvisorna mycket vanligt. I den
färöiska folkviseliteraturen återkommer det på flerfaldiga ställen nästan i
alldeles samma ordalag. Äfven i danska och norska folkvisor har jag
påträffat samma vers med endast obetydlig variation . Det antagandet
ligger således nära, att de båda folkvisorna vid skildringen af sjöfärden
oberoende af hvarandra begagnat samma uttryckssätt, emedan detta var
det brukliga. Dock vill jag ej tillgripa denna förklaring, utan håller före,
att här som i många andra punkter ett samband äger rum emellan GA
och den norska visan. Huru detta samband skall förklaras, skall i slutet
af undersökningen framhållas. Innan vi gå vidare i jämförelsen, bör fram-
hållas, att v. 7-13 i GA visa tydliga tecken till senare förändringar.
Dessa verser innehålla skildringen af Haralds sjöfärd för att uppsöka He-
ming. Han hissar segel och stannar vid Uppland. Härmed afses Oplanden
i Norge, och däri ligger således en orimlighet. Men med lokaliteterna är
det ej så noga i de färöiska visorna, så att det mycket väl kan hafva stått
Uppland ifrån början¹. Så är dock ej förhållandet, ty denna vers åter-
finnes ord för ord i Arngríms synir, v. 52 (Fær. Kv. s. 21 ) , samt på mång-
faldiga andra ställen endast med annat ortnamn (Island, Noregis land,
İsans land, Upsalaland). Den hör således från början lika litet eller lika
1
Risin af Leittrabergi, v. 9 (Sjurð. Kv. s. 121 ) förlägges Holmgård till Norge. I
GA, v. 22, säger Aslak, att sonen var begrafven " i Kölrin“ (Köln).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
