Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockhoff, O. Konung Harald och Heming. Försök i jämförande sagoforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. KLOCKHOFF. KONUNG HARALD OCH HEMING. 117
framstående idrottsman, särskildt skidlöpare och bågskytt. Uti en annan
mycket spridd folkvisa, som upptecknats både i Sverge och Norge, kallas
hjälten också Heming. Det är visan om den unge kämpen, som förer den
röfvade mön tillbaka ur berget, där hon hölls fången af onda makter.
Äfven här framhålles Hemings skicklighet i skidlöpning och skjutning, och
omkvädet är detsamma som uti den andra visan¹. Vi behöfva ej antaga,
att den ena af dessa visor lånat namnet från den andra, utan förhållandet
kan mycket väl vara det, att båda begagnat sig af en gemensam sagotyp,
som burit namnet Heming och utmärkt sig som en framstående idrottsman,
särskildt skidlöpare och bågskytt. Hvad detta namn ursprungligen betyder,
vill jag ej söka gissa. Utan tvifvel af yngre ursprung än den uppfattning
af dess betydelse, som framträder i Hem. þ. , där konung Harald låter det
betyda detsamma som appellativet hemingr: huden af ett djurs bakben 2,
likaså uti GA, där det synes betyda en en gengångare, hvilket framgår
af v. 24, där konungen, då han hör, att Geyti (Heming) var död , gifver
Aslak uppmaningen : deydan skalt tú hamin taka upp úr dökkari mold. ³
3
Hemings broder spelar ingen annan roll i dikten, än att han bär på
sitt hufvud valnöten, som Heming nedsköt. ¹
Denne Aslak beslutar konung Harald att besöka. Anledningen där-
till nämnes ej direkt i Hem. p. Där berättas endast, att Harald, sedan
han kommit till Aslak, förebrår denne, att han lät uppfostra sin son på
ett undangömdt ställe (á laun), och förelägger honom att inom viss tid
hämta sin son, hvilket Aslak efter många undflykter fann för godt att göra.
Häraf samt af den fråga, som konungen, då Heming kommit hem, stälde
till honom, om han kunde några idrotter, torde kunna slutas, att anlednin-
gen till konungens besök var att täfla med honom i idrotter. Detta säges
också uttryckligen i de båda folkvisorna. GA börjar med att låta Aslak
drömma illa varslande drömmar, hvarpå Geyti söker lugna honom . Sedan
följer uti en variant till GA uti Grundtvigs samling denna vers:
Haraldur situr í guilstóli,
talar til sínar dreingir:
"Hvar vita tit mín javnlíka?
tað havi eg hugsað leingi 5,
1 Se särskildt Bugge, anf. arb. s. 6.
4
2 Eigi vilda ek sjá þá húðina, er þú ert einn hemingrinn af
. Icel. S. I, s. 351 .
3 Se Fær. Kv. II, s. 147 , not.
* I en uppteckning af den norska visan (Landstad, anm. till A, v. 5) säges Heming
skjuta nöten från sin sons hufvud. Ehuru detta öfverensstämmer med andra framställningar,
så torde det dock här vara en senare förändring.
5 Den af Hammershaimb meddelade uppteckningen har i stället:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
