Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 K. F. JOHANSSON. TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKRIT .
’ eld’ 1. dyl. ’ Denna förmodan styrkes af ett hos lexikografer anfördt ord
kuṣāku- ’brännande, brinnande ; eld ; sol ’. Dermed stämmer nu också, att
samma demon på ett annat ställe i MS. symboliseras som kṣudh ’hunger’.
Hungern framställes ofta som brännande : så kan man jämföra xxx-to- s·
ἄτροφος ἄμπελος ; κακ-ιθές · λιμηρές ; κακ-ιθά · λιμηρά Hes., der man med
W. Schulze KZ. XXIX, 269 f. har att antaga svag form - till aïd-w
’brinner’, och der den i g. hūhrus, huggrjan uppträdande rotformen zzz-
af knk (Bezzenberger BB . IV, 357), stark form i zévxs! · πetvą Phot .
(Lobeck Rhemat. 60), sannolikt också betydde ’bränna, brinna, torka’,
enligt hvad ξύλα κάγκανα. Φ 364. σ 308 ; παλυκαγκέα δίψαν Λ 642 ; καγκαί
νει · θάλπει, ξηραίνει ; καγκομένης · ξηρᾶς τῷ φόβῳ ; καγκαλέος · κατακεκαυμέ
νος ; κάκουλοι · κακοὶ · σκληροὶ κύαμοι (Schulze a. st.) ge vid handen (
jfr
föröfrigt isl. ha, lit. kankà ’kval’ , Bugge BB. III, 102) . Orden kúsida-
n. ’ ocker’¹), kusidi-n- ’ockrare’, äfven namn på en hymndiktare (Kusidi
Kanvaḥ författare af RV. VIII, 70—72) ²) enligt anukramani till Rigveda
och en lärare enligt VP. III, 6, 5 , kúsidika- ’ ockrare’ f. kusidiki Pan. IV,
4, 31 å ena sidan, liksom pal. kusita- ’ slothful’, inert, indolent’, kosajja-
’sloth, indolence ’ , en betydelse, som också det från pal. öfversatta buddh.
s. kausidya Lalit. 100, 11. 13 har, annars hos lexikografer ’ ockraregeschäft’,
äro lätt förklarliga specifikationer af en betydelse ’ brännande, ond, torr,
uttorkande’ eller dylikt å ena sidan, jfr zzovóg, som (utom zazóç³)) äfven
betyder σκληρός (καίω), καθαρόν · κακόν , καπυρόν, καυρός κακός Hes. , af torr,
tråkig’ , så trög’ o. s. v. å den andra.
S. *kus-i-d (eller med under vissa betingelser förkortadt 1 *kuş-i-d-)
fattar jag nu som ett med d utbildadt element kuş-i-, som är af samma
art som grbh
-
i- (: gṛbh-ãy-), s. Bartholomæ Stud. z. idg. sprachgesch.
II, 63 ff. Liksom man nu till grbh-i-, grbh-ay- har ett grbh-n-u-ti, să
kunde man till ku-ş-i-, *kuṣ-āy- vänta ett kus-n-a-ti. Ett sådant fins nu
också, men med en antagen betydelse ’ slita, rifva’, som icke utan svårig-
het låter sig förena med den af mig antagna allmänbetydelsen ’bränna’
O. S. V. Liksom grbh-
i- ingår i ordbildningen grbh
-i-ta-, grbh-i-tva, jfr
¹) Jfr kusidapatha- ’ ockraregeschäft’,` kusidavṛddhi- ’den vid ett ockraregeschäft fast-
stälda räntan’ Gaut. 12, 29; kāusida- ’som står i förbindelse med ett lân’.
2) Återk. SV. I, 138. 62. 67. II, 78( 167) —80 ; Benfey Ind. st. III, 214. Çat. Br. XIII,
omnämnas kusidinas såsom bland människorna motsvarande āsurā viças (Weber
Ind. st. III, 479).
4, 3, II
3) Man har i detta fall sammanställt det med g. hauns ’ niedrig, demütig’. Det är dock
icke omöjligt, att såväl detta som lit. kauns ’ skam’, kaunati-s ’blygas’, kuv-é-t-is ’blygas’ hör
hit, jfr en brännande rodnad: blygselns rodnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
