- Project Runeberg -  Jämförelse mellan buddhismen och kristendomen i några centrala punkter /
33

(1902) [MARC] Author: Gustaf Norrman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. B) Återlösningen med dess förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillflykt»88. Således allt beror ytterst på människan själf
— åter en själfmotsägelse, då ju buddhismen konsekvent
måste förneka den mänskliga friheten och därmed
äfven hvarje fritt handlande och tänkande. Huru
skulle i själfva verket människan kunna besluta sig
för att söka befria sig själf från det onda, då hon till
hela sin existens med allt sitt görande och tänkande
icke är något annat än en naturnödvändig produkt af
den utveckling hon genomgått i föregående lifsformer?
Allt nog buddhismens själf-återlösning framstår icke
såsom en viljans fria handling, utan såsom en teoretisk
kunskapsakt, en tankeprocess. Så visar sig samma
intellektualistiska39 drag i buddhismens lära om återlösningen,
som vi redan funnit vid talet om universalismen.
Skulle vi ge en definition af återlösningen enligt
Buddhas åskådning, så torde den kunna formuleras
ungefär så: återlösningen är upphäfvandet af den
subjektiva och därigenom äfven af den objektiva grunden
till allt lidande, hvarigenom ock lidandet själft
förintas. »Jag har» — säger Buddha — »kommit till
kunskap och åskådning (nämligen om lidandets väsen,
orsak etc.); oförlorbar är min andes återlösning; det
är min sista födelse; det ges ej mer några återfödelser.»

I enlighet med det föregående måste således
äfven återlösningens mål bestämmas abstrakt och negativt
såsom frihet från lidande eller nirwana, det rena
»intet». Detta är buddhismens radikala nihilsm. (Se
Eklund 150; jfr det som föruEblifvit sagdt om nirvvana.)

Hur förtvifladt dyster är icke denna återlösningslära
— dyster å ena sidan därigenom, att den i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 14:20:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buddhkrist/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free