Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosalind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Neej», sa Rosalind och skakade på huvudet, »det går inte.
Men nu ska vi leka igen, Lars-Erik», ropade hon, »ska vi leka
kalas?»
Och hon plockade upp några små burkar och påsar ur sin
ficka. De var så lustiga, Rosalinds fickor, de var stora och vida
med en liten rynkad garnering upptill, och allt möjligt fick rum
i dem. Lars-Erik tyckte, att de var lika Rosalind själv. Hon
var lika full av lustiga påhitt som fickorna av godsaker.
Och de lekte tillsammans. Var dag hälsade Rosalind på, och
alltid hittade hon på något nytt. De byggde med Lars-Eriks
gamla träklotsar hus och kyrkor så stora, att de kunde gå upp-
rätt i dem hand i hand. Och mors gamla dockspis, som stod
dammig i en vrå, drog Rosalind fram, och i den gräddade hon
kakor och bakade plättar, fast hon bara hade en ljusstump att
elda med. Ville hon ha ett ägg att vispa en kaka av, så gick hon
bara fram till tapeten och räckte ut handen, och strax värpte
en av de små blå fåglarna ett ägg rakt i hennes hand. En dag
hittade hon på, att de skulle ha storstädning, och så rusade hon
runt och sopade och skurade och dammade, så Lars-Erik stod
alldeles handfallen.
Till slut fick hon fatt i den gamla urblekta broderade mat-
tan framför soffan.
»Hjälp mig skaka den här, Lars-Erik», ropade hon. Och så
skakade de den genom fönstret.
Sen vattnade Rosalind på den nötta gamla mattan. Och kan
man se! Blommorna fick färg och växte högt upp, och de ur-
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
